Untitled

136
Säng'. 10. Ned si-- Ixijcr Un- att skada
l'ti smidcshilrden.s botlcu.
Hvad ur elden koinuia skulle.
M\ad .som ginge fram ur lågan.
Fram ur elden står en båge.
Tränger sig ett gTJhie arnilMii-st
(iyllene, med sili'\ erspetsar.
Med ett brokigt skaft af koppar
8k(in är bågen till att skåda.
:\;MK Men den liar dock onda \anor:
Fordrar bvarje dag ett hiilVud.
Oeli de biisla dagar l\enne.
SJelfve smeden Ilmarinen
(lläd-s liäråt ej alltför nivekel .
Bryter bågen uti .stycken.
Kastar den i elden åter,
Fåter sina tnilar |)usta.
Svage miinuen liälgen draga.
Få den dag, «om derjiå 1'oljdr
;U0. Sjelfve smeden Ilmarinen
Ned sig b(>Jde för att skåda
Uti smideshärdens botten:
Fram en Itåt ur elden trängde,
Kod en farkost steg ur hettan,
(iuldulsirad var dess framstäf.
Tullarne af koppar gjutna.
Skon iir balen lill att skå(hi.
.Men den har dock onda vanor:
Ftan skill i krig den flrager,
.'>.")il. Ft i orliii,- utan orsak.