Untitled

131
'i'auer smeden Ilinariiion, Sång. 10.
Briiinar honom skyndsamt diidan.
Bort till Polijola, det mörka.
Till del .skumma Sariola.
Derpå .smeden Ilmarinen
Fiirdades med största snal)l)lH'l
Längsmed vindens väg i rviiulen,
Längsmed stormens sti-åt i luften,
OlVer månen, under solen,
ISO. Utmed Karlavagnens skuldror;
Up])å Polijas gärd han stannar,
riipä Sariolas badvilg
Ohemiirkt al' gårdens hundar.
Af dess gUlfsare ej varsnad.
Louhi. Pohjolas värdinna.
(rumman med de glesa tänder.
Kåkar ut ])å gården träda:
Sjelf hon yttrar då och sägei :
"H\em kan du Idand männei' \ara,
1 '.)(). 11 vilken, ur de hjeltars skara?
Hit på vindens stråt du komniit
Uppå vårdags-stormens slädväg,
Oe\\ ])å dig ej hundar skälla.
Ingen ulLsvans mot dig gliifsar."
•Sade smeden Ilmarinen :
"Hit jag icke heller kommil
Att af bygdens hundar rif\as.
Mot mig reta någon ullsvans
Häl-, \'k\ obekanta dörrar,
,J()li. Portar, dem iao,' icke känner^'.
,
,