Untitled

KiO
Säng. 12. Ja- I ill l'.ihjas stugor (Ira-cr.
Till de fält der Lappar lelVa
. :
För alt oiikl af dem niiy kräfva.
För att fordra deras silfver."
Sade Lemminkäinen^ iiKxlcr:
"Aliti da miu egen goss(.'
: !
(iuld liiir hemma nog vi lialva,
SilFxer i IVirvaringshuscii
Si^^t i gar \id dagens gryning,
'.)0. Då vår träl höll på att pkija
Ute. iippå hiiggorm.«-åkerii.
Fältet . fullt af svarta oriiiar.
Lvfie plogen upp ett kislluck.
Kragte billn en skaft i dagen.
Mynt till hundratal der funnos.
Tusende i jorden siinkta:
Kistan förde jag i boden.
Sliillde den längst bort j)å lol'lei.
Sade muntre Lemmiidväiuen
JOd. "Hemmets håfvor ej jag aktar;
(_)m en mark i krig jag \ inner,
Vida högre den jag skattar.
Än allt guld i hemmet finnes.
Än det silfver i)li-inga mig min goda rustning,
Ut i strid jag går till Pohja.
Ut i lejd bland Lapplands sinieri
"Ty mig lyster det i hågen.
IIU. 1 milt hufVud bor en tanke.