Untitled

374
Sång. 23. Arma liniion, iVji- att såras,
530. Sköna smultron, att förbannas;
Klef af hvarje trädstam rifven
Blef af alla alar särad,
Blef af alla björkar skråmad,
Blef af alla aspar skra^iad.
, ,
"Bortgift blef jag, kom från bemniel
Fördes till en svärmors gårdar,
Der det funnes, som man sade,
När som nygift dit jag fördes,
Stugor sex, af granar byggda,
540. Kammare till dubbelt antal,
Invid hvarje sved ett visthus,
Blomsterströdda fält vid tågen,
Kornfält invid bäckens bräddar,
Hafreland vid hvarje mo-kant.
Tröskad säd i några lårar,
Än ej tröskad uti andra.
Pengar hundratals besparda.
Lika mycket att förvänta.
"I mitt oförstånd jag följde,
550. Tanklöst gaf jag hand och lofven —
Byggd på stöttor sex var stugan,
Stod på stolpar sju eländigt;
Hårdhet mötte mig på sveden,
Kärlekslöshet uti lunden,
Sorg jag arma fann vid tågen
Fann i skogarne bekymmer,
Öppet hat i några lårar,
Hemliaf hat. fördoldt i andra: