Untitled

7 G
Sång. 6. All hali hof sill blick iikiI \csler,
Viiudc liiilVudet uiul ^oleii
Såg då iiå'nliiig .s\;irt på iiaiVet.
Såy 011 iii(irkl)lå puiikl på \å^cii:
''Är det \:ll elt moln i o«tei%
Eller morgousoleuy ynuiiiy?"
Ej det var ett niolu i ösler.
Icke morgonsolens gryning:
(iaiiile \^'iiil)ämculu•n Xdv del,
DU. Den evårdelige sångarn.
Stadd npi)å
.sin lärd till 1'olija,
Ridande till Pimcnlola
l*a sin låle. gul .smn halmen,
rå sin ridhingsl, ärtskarUargad.
Kn den unge .Jonkaliaiiien .
Magre ynglingen från Lajipland.
Ha.stigt grep i eldsnabb båge.
Tog sitt ypperliga armbor.^jt
För all (loda ^^';iinäm^linen.
10(1. Skjiila nvv Suvantolainen.
Men hans gamla moder IViigar,
Skyndar sig att honom spörja:
"Säg, mot livem du bågen s])änner.
Drager uj}p med skräll ditt armborst?"
Det var unge Joukahainen.
Ordet nu han tog och sade:
"Jag mitt goda arinI»orst spänner,
liagen ulaf Jern jag ujipdrar
For alt (loda AViiiniiinöiiien .
110. Skjuta ner Snvaiilolaiiieii ;
,