Untitled

105
Hioiide ISåiigoii.
Nu den gamle ANiiinäiiKuiicii
Höjde sig utur sin släde;
Uppsteg utan. att han lyftes.
Reste sig förutan bistånd,
Steg derefter in i stugan,
Trädde under takets resning.
Här ett sillVerstop nian l)i'iiigar,
Hemlar fram en gyllne kanna
Ej det ringaste den rvninier,
10. Drager icke minsta delen
Utaf blodet från den gamle.
Höge lijelten AYäinämöinen.
Gubben ropar då från ugnen,
K vt er ur det gråa skägget:
"H\em bland männer kan du \ai-a
H vilken ur de hjeltars skara?
Blod, som båtar sju kan fylla,
Hela åtta stora såar
Flutit från ditt knä, du arme,
"20. Runnit ner på golfvet redan.
: