Untitled

118
Säng. 9. Tdoiiis elT ju liit siii li;imiiia.
"asD. T.MTt l.lcl" hafvel. I..it hlcl' liinil(
Da (len stora heffaii rådde.
\)i-\ okiilliua (dd-arcl.
'Oiii ej detta du vill akta.
Miinies jay \;il älVeu annat,
Fiuiier nog på nya ined(d :
Kallar fram en Hiisis i^rvta.
livaruli nian Model kokar.
Ilellar upp den röda \;itskan.
Att .•] mer en droppe spilles.
H!l(l. Kj det röda flödet rinner.
\\\ |)a marken l)lodet 11 vt er.
Ej i .strömmar länurc viiller.
"Skidle man i
uiIl;' ej finna.
Kj i rkkos son en hj.dte
Till att hejda detta tlr.de.
Till alt åder-forsen diimma :
Finnes fadren uti himlen.
.luniala der of\an molnen.
Som \;il duLK-r ildand miinner.
40(1. Som hland hjtdtar \;il är wixl-h
All pa Idodet sluta munnen.
Alt (\es< strida llode hämma.
"Höge .skapare, o Kkko
.Inmalrt, som hor i himlen I
Kom hit ner, .ler du hehölVe>,
Xärma dig. da hit du kallas.
Foga handen, stor och fvllig.
Tr\ ek din egen tjoeka tumme
!