Untitled

376
Sång-. 23. "Mjöl jag- stampade förgäfves,
.590. Sfötte grofva grjn med möda
Till min stränga sviirmors maltid .
Att af hennes eldgap sväljas
Vid det långa bordets ända.
Ur en skål med gjllne kanter:
Sjelf jag åt, jag arma hnstru
Mjöl, från hand(jvarnsstenen skrajia
Ugnens härd till bord jag hade
Och till sked en slef nr grytan.
"Ofta jag beklagansvärda,
(100. Såsom hustru hos min make,
Samlade på kärret mossa,
Hvaraf jag mitt bröd beredde.
Vindade ur brunnen vatten,
Släckte så min törst ur stäfvan:
Fick ej annan fisk förtära.
Ej ens annan nors, jag arma,
Än hvad sjelf med not jag uppdrog
Mödosamt i båten lutad:
Aldrig gafs mig fisk så mycket
(i i (K Af min svärmors egna händer,
Alt den hade räckt för dagen.
Eller dugat ens för gången.
"Trägen var jag under sommarn
Svängde grepens skaft om vintern
Som en annan lego-qvinna,
Lik en träl emot betalning;
Men uti min svärmors gårdar
Räckte man åt mig beständigt
.