Untitled

401
Tjug^ondefeiiite Såiig^en.
Länge ren man vänfat hade,
Länge väntat, utåt l>lickat
Efter bröllopsskarans ankomst
Uti Ilmarinens boning.
Ren de gamlas ögon faktas.
Der de sitta invid fönstren,
Ken de ungas knän ses svigta,
Der de lialla vakt vid grinden,
Redan barnens fötter värka,
lU. Der de stå vid stuguväggen.
Redan miinnens skodon nötas,
Der de strölVa kring på stranden.
Slutligen en vacker morgon,
Engång, medan dagen inbröt.
Hördes gny och dån ur skogen.
Ljöd från tallnnjn slädars rassel.
Lokka, vänliga värdinnan,
Kalevatar, fagra qvinnan.
Yttrade e(t ord och sade:
'10. "Det är sonens egen släde,