Untitled

159
l!r('i(o (lerilVåii i stugan. Sång. 12.
Likt en ström de bär siii' liälVle,
Kråii aoHVet upp till taket,
Frau ett fönster till ett annat."'
Nu (len muntre Lemminkäinen
Sjelf till orda to- oeh sade:
"Jag- ej tror på (|vinno-drönnnar,
Tror ej hustrurs eder heller!
min moder, som mig burit,
GU. Heinfa hit min pansarskjorta,
Briniia mig min goda rustning!
Ty det lyster mig i hågen
Att })å stridens ö\ få sunrka.
Krigefs goda must få pröfxa."
3Ieu hans moder honom s\arar:
"Abti, du min egen gosse,
leke må i strid du draga
01 i hemmet nog vi hafva .
Tappadt på en alträdstinnui
7(). Innanför ett s])rund af ekträd.
Dermed kan du dig förpliiga-
Hela dagen, om dig lyster."
Sade muntre Lemminkäinen :
"Jag på hemmets öl ej aktar.
Hemtar hellre upp ur elfven
Vatten med ett tjärigt årlilad;
Sådan dryck mig bättre smakar
Än allt spisöl uti hemmet.
Hemta hit min pansarskjorta.
SO. IJrinua mic>- min goda rustninu!
!
.