Untitled

405
Nu han kommer hem från Pohja, Säng. 25.
Vid sin unna jungfrus .sida!
'^Vänd dig nii mot dessa iiejdcr.
S tjr hit in till dessa gårdar,
Stugor af din fader bj-ggda,
Redda af den ålderstigne!
Det är smeden Rmarinen
Kosan Alander han nio( hemmet.
Stugorna, af fadren hjggda,
.^0. Redda af den ålderstigne.
Hjerpar höras högljndt hvissla
På hans loka, gjord af ungträd,
Gyllne gökar glädtigt gala
På den granna slädens frandvant.
Ekorrarne lusligl springa
Långsmed stängerna af hhinträd.
Lokka, vänliga värdinnan,
Kalevatar, sköna qvinnan,
Höjde nu sin röst oeh sade:
40. Talade med dessa orden:
^'Byn har bidt på månens skifle, sfoiii rid
Ungdomen på solens uppgång, Bnah/mnm-os
Barnen väntat bär på marken.
Sjön en tjärad båt sig (inskat,
Ej på månen jag har väntat,
Ej det ringaste på solen;
Väntat har jag på min broder,
På min broder, på hans maka
Qvällar, morgnar ut. jag bliekat,
50. Har ej vetat hvart han svunnit,
,
:
lanilcoiii.st.
v. 4I-~1:K,