Untitled

109
Afed (Ml liainiiiare af koppar Säng. 9.
Oeli mcd taiiger små i handcMi.
Ilmarinen lYxls oni natten,
Gör en smedja andra dagen.
För sin smedja plats han söker.
Knm att breda nt sin blåsbäly,
Ser ett kärr med sund och tniVor,
Ser en någorlnnda sank mark;
Går alt i)latsen nndersöka,
1'20. SlilUet närmare beskåda;
Här lian sänker ner sin blåsbälg
Hilr han reder sig sin ässja.
'Fram till vargens fji'it han kommer.
Spåren utaf björnens hälar,
Ser {\en l)rodd som jernet skjnfit,
Skådar klam])arne af stålet
ITfi vargens stora fotspår,
Fjäten utaf björnens ramar.
'"Yttrar -dessa ord och säger:
i;>0. 'Ve dig jern, du olycksfulla,
På en usel i)lats du råkat,
I en låg och ömklig boning,
Uti vargens fjät i kärret
Ända uti björnens fotspår I"'"'
Eftertäaker, öfverlägger
livad månn' deraf kunde blifva
Gm jag.bragte det i elden,
I min ässja det försatte?
''Skräck betog det arma jernet,
140. Skräck betog det och förfäran
,
: