Untitled

Del var snieden Ilinai-iiuMi . Sång.
Kj han lilädes häråt hcHcr.
IJrvter bålen nti stjeken.
Kastar dem uti sin eldstad;
Låter sina trälar pusta.
Svage männen bälgen draga.
När den tredje dagen intVill.
Sjelfve smeden Ilmarinen
Ned sig böjde för att skåda
31)0. Uti bottnet af sin äs.sja:
Fram ur elden steg en qviga.
(nildbehornad, utur hettan.
Med sjustjernans blink på jiannan.
Solens skifva på sitt liufvud.
Skön är qvigan till att skåda.
Men hon har dock onda vanor:
Ständigt sofver hon i skogen.
Stjelper mjölken ut på nuirken.
Det är smeden Ilmarinen.
370. Ej han glades häråt heller.
Kon han hugger uti stycken,
Kastar dessa uti elden:
Låter .sina trälar pusta
Svage männen bälgen draga.
Nu uppå den fjerde dagen
Sjelfve smeden Ilmarinen
Ned sig böjde för att skåda
Uti smideshärdens botten;
Fram en plog ur elden trängde
380. Steu-, med bill af uuld. ur hettan.
.
.
10.