Untitled

388
Sång 24. \';il\('ii är. sotn välVl af Knutar,
Sdiii om Piiiviitru- deii .'Spunnit,
Sdiri om Karlavagnens farna.
Stjernans dofter den fulländat !"
"LTn-^e brudgum, sköne yngling,
Siollc man. dn fagre la.stmani
När ilu nu din färd begynner,
Xär frän denna gård du reser
\'id din unga jungfrus sida,
IM t. Med din e>^en vackra dufva.
Ak dd icdve denna siska,
Denna hvita. \aekra fogel
Xer i gropar invid vägen,
Kor ej fast mot gärdgårdsliörnen,
Sijcl]i ej henne öfver stubbar,
Kasta henne ej njot stenar 1
Aldrig förr i fadersliemnief
I sin fagra moilers gårdar,
Flickan blifvit vräkt i gropar,
1(M). Kastad emot gärdsgårdshörnen,
lUilVil åkt omkull mot stubbar,
IcUe heller stjelpt mot stenar.
''•Unge brudgum, sk(ine yngling
Stolte man, du fagre fästman'
Tag ej denna unga jungfru.
IJortför ej din egen älskling
Alt i hiirnet mulen sitta.
All i stugans vru sig gömma!
Aldi-ig 1'orr i fadershemmet,
lin. I sin fordna moders gårdar
,