MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

mirakulösa anhopningen av internationella exportsuccéer.
Vi ska dra lärdomar av historien, men inte vänta oss att den
upprepas. Den brittiska armén fick betala ett högt pris för
en sådan attityd.
”När första världskriget bröt ut var den brittiska armén
helt oförberedd på det som väntade. När andra världskriget
bröt ut var den brittiska armén bättre förberedd – på att
utkämpa första världskriget.”
Detta är ett ofta citerat talesätt när militärer träffas för
att diskutera strategi och krigsmaktens förnyelse.
Båda stridande parter på västfronten 1914–18 var oförberedda
på krigets nya förutsättningar. En ny teknologi
hade gjort sitt intåg: kulsprutan. Den mångtusenåriga taktiken
att anfalla med största möjliga antal soldater på ett
slagfält kostade miljoner unga mäns liv till ingen nytta.
Generalerna begrep inte utan kastade in ännu mer trupp i
den meningslösa kampen om några meter av Flanderns
leriga åkrar.
För att belysa industripolitikens trögrörliga tankemönster
är det frestande att fortsätta med ytterligare en parallell
till försvarsplanering. Frankrike byggde efter första världskriget
upp den välkända Maginotlinjen längs gränsen mot
Tyskland och Italien. Den var ett system av väl skyddade
fästningar med stor eldkraft. Fienden skulle mötas vid gränsen.
Vid andra världskrigets utbrott hade Tyskland byggt
upp sin armé med rörlighet som huvudprincip. Hitlers
stridsvagnar körde rakt igenom Maginotlinjen.
Diskussionen om industriell förnyelse i Sverige hämtar alltför
ofta sina bilder från det förflutna, precis som Storbritanniens
generaler inte kunde tänka sig något annat än skyttegravskrig.
Varför har Sverige sedan 1950-talet bara sett
några få storföretag födas, knappast fler än Frigoscandia,
H&M och IKEA brukar det heta.
Vi lever ännu efter hundra år i drömmen om storhetsti-
119