MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

visioner, viljan att ta det accepterade och kasta det överbord
till förmån för det fantastiska, men möjliga. Det hade varit
lätt att bli modstulen när läkare efter läkare noterade att
det knappast var möjligt att ta experiment på djur till intäkt
för att det skulle gå att göra något ens vagt liknande på
människor. Men Else-Marie lyssnade inte på det örat. Hon
valde i stället att driva sin linje hårt. Varför skulle det inte
gå? Varför var ett djur annorlunda än en människa? Det är
i denna Else-Maries envishet som vi således finner den
andra dygden som vi behöver i ett innovativt samhälle. En
hälsosam skepsis inför det omöjliga, en sorts ovilja att acceptera
en etablerad kunskap som given och oföränderlig.
Alla samhällen som hoppas på att förbli uppfinningsrika
och utvecklas behöver en Else-Marie. En evangelist som
tror på sin sak, som ständigt söker ny kunskap och som
drivs av en passion för förändringen, och för framtiden.
Därmed har vi den första termen i vår innovationsekvation
klar. Evangelisten, den internationella kunskapssökaren
och förändringsagenten som drivs av en passion för
förändring. Men inte ens en Else-Marie kan klara sig på
egen hand. Det krävs också en Rune.
Rune i det här fallet var Rune Elmqvist. En svensk läkare
och ingenjör som kommit att arbeta med medicinsk teknik.
Hos honom förenades hantverkskunnande med den teori
som krävs för att förstå förutsättningarna för innovationer.
Rune Elmqvist var, precis som Else-Marie Larsson, väl
beläst i internationell litteratur. Han förstod också vad som
krävdes för att tekniken skulle kunna fungera i det enskilda
fallet. Det fanns redan pacemakers, men det var
otänkbart att dessa skulle kunna användas för att stimulera
hjärtat på en patient med Adams-Stokes syndrom, eftersom
de var stora som resväskor. Rune Elmqvist fick uppdraget
att försöka krympa pacemakern till en storlek som var mer
avpassad till den mänskliga kroppen. Och inte bara till den
157