MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

det något oväntade svaret. Företagen kände sig delaktiga
och fortsatte att vara med i samtalen om kommunens utveckling.
I Vara såg kommunalrådet Jan-Erik Wallin att långa
handläggningstider var ett problem för företag vid nyetablering
eller expansion. Han ökade kompetensen i kommunhuset.
Det politiska engagemanget minskar företagens krångel
i vardagen, men är också ett sätt att lyfta fram entreprenörerna
som viktiga personer i den lokala ekonomin. Karlskrona
åskådliggjorde detta i sin försörjningstriangel. I toppen
av triangeln fanns olika intäkter från staten. Nedanför
fanns tjänsteekonomin. Den snurrade runt pengar som
fanns i systemet. I pyramidens bas fanns den tillverkande
industrin, som sålde utanför kommunens gränser och drog
in exportintäkter till Karlskrona. Med hjälp av triangeln
blev det enkelt att förklara varför det var viktigare att satsa
på basens tillverkande företag än på service och tjänster
på den lokala marknaden.
Det var med den pedagogiken i botten som hela Karlskrona
mobiliserades för att omstrukturera ekonomin. Historiskt
hade Karlskrona varit nästan helt beroende av den
militära verksamheten och det statliga Karlskronavarvet.
Näringslivet utvecklades nu mot en inriktning på mobiltelefoni
och annan informationsteknologi. Blekinge Tekniska
Högskola var en aktiv part i detta arbete. Karlskrona
är ett ovanligt tydligt exempel på triple helix, förstärkt av
enskilda personers entusiasm och initiativ.
Men för att visa att detta inte bara är enstaka framgångsexempel
på några få orter, ska jag lyfta fram ytterligare
några intryck.
När den svenska innovationsmyndigheten Vinnova startade
ett projekt kallat Robotdalen, ryckte Eskilstuna åt sig
initiativet. Kommunen förklarade kaxigt att den var hu-
126