MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

kunde falla fritt och landa mjukt. Man kunde misslyckas.
Det är formeln för en lyckad innovation.
Farbror Vassilis skumpade fram på ett tåg genom ett
sargat Sydeuropa. Slutstationen Sverige väntade med öppna
armar. Året är 1968 och våren har dröjt sig kvar i Belgrad
och Berlin. Bromölla tinar sakta upp och bussföraren studerar
den skrynkliga papperslappen som farbror Vassilis
visar vädjande. Inte ett ord engelska, inte ett ord svenska
har han i det lätta bagaget. Hans styrka sitter i armarna och
benen som tagit honom ända hit. Bussföraren ber honom
vänta med en öppen handflata som inte går att missförstå.
Han parkerar utanför ett litet gult hus, kommer tillbaka i
jeans och kör sedan vidare Vassilis i sin privata bil till en
fabrik. Där, i den gummifabriken, arbetar Vassilis sen i skift
i tio år tillsammans med invandrare som kommit till välståndets
Sverige för att bidra med sin arbetskraft.
Bussföraren i Bromölla var också en pusselbit i ett växande
välfärdsland. Med sin omtanke gynnade han den
svenska industrin. Den svenska välfärdens välmående handlar
om och hänger på sådana små anonyma aktörer som
bussföraren som lämnar bussen, byter om och tar bilen för
att köra en utländsk arbetare till fabriken. Ett mikroskopiskt
men heroiskt inslag i industrins historia.
Den svenska industrin bär många fascinerande levnadsöden.
Människor som dag ut och dag in har stått vid det
löpande bandet och uträttat anonyma underverk.
Korsa, krossa, knacka på oväntade dörrar
Innovation kräver tvärvetenskapliga och gränsöverskridande
möten.
När det brittiska underrättelseväsendet under det andra
världskriget utsåg den kodknäckargrupp som skulle lösa
gåtan bakom den tyska chiffreringsmaskinen Enigma valde
de utöver kryptologer även att bjuda in matematiker,
179