MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

Ottemo konstaterar också att utbildning inte bara handlar
om intresse, utan också om identitet. Om teknikintresse
betyder saker man inte vill identifiera sig med, till exempel
nidbilden av den socialt inkompetenta och småtråkiga mannen,
räcker inte fokus på intresse för att unga tjejer ska
vilja läsa teknik. Precis som Anna påtalar finns det även
bland teknikintresserade kvinnor ett motstånd mot en teknisk
yrkesväg. Man anser sig inte passa in i en miljö av
manliga nördar.
Civilingenjören Maria Brorsson konstaterar något liknande
i en debattartikel i Ny Teknik från 2007.
Bilden av en ingenjör består ofta av en motsats till allt vad
trender heter, och om en Hollywoodfilm har en ingenjörs figur
med i rollistan är det enkelt att gissa på vilket sätt han eller (i
sällsynta fall) hon framställs – som datornörd, förvirrad professor
eller glasögonförsedd plugghäst. Det är aldrig ingenjören
som får kyssa filmens snygga huvudrollsinnehavare i slutscenen.
Tyvärr är det inte bara i filmens värld som ingenjörer
framställs som småtrista personer med för korta byxor och
omoderna glasögon, den bilden existerar i stort sett överallt.
Samtidigt är det, som Anna säger, svårt att glamourisera ett
yrke. Frågan är om det finns några reella vinster med det.
Om ingenjören får börja kyssa den vackra flickan i slutet
av filmen består likväl den vita, manliga normen.
Den täta sammankopplingen mellan manlighet och teknik
fungerar exkluderande mot kvinnor, men påverkar även
den manliga självbilden. Kvinnor hindras, både som konsumenter
och producenter, av en cementerad mytbild om
att teknik är en manlig domän. Män i sin tur har flera
motpoler att förhålla sig till. Den tekniskt kunniga och
insatta riskerar att avsexualiseras och identifieras som den
småtrista nörden. En identitet som samtidigt fungerar som
ett särskiljande från andra. Man är kunnig inom ett om-
145