MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

holmarna bodde centralt i moderna betonghus. De olika
grupperna – smålänningar, norrlänningar, västgötar och
allt vad det var – höll sig inom sin grupp på olika kanter.
Det blev konflikter mellan olika grupper till och från, och
de infödda stockholmarna höll sig förstås även de på sin
kant. När de invandrade hade varit i Stockholm ett tag
började de påverka språket – det blev en kreol av olika
svenska dialekter som så småningom döptes till ”Ekensvenska”.
Ekensvenskan sågs som ett hot mot svenska språket
och en symbol för samhällets förfall.
Ett sekel senare är Ekensvenskan det vi i dag lyssnar till
som stockholmska – den svenska dialekt som av svenskar i
stort anses mest högmodig och snofsig, och som signalerar
högst status i vår lilla banala hierarki. Det hundratal trähus
som finns kvar i det som var stadens utkanter säljs för fantasibelopp
och är en våt dröm för många höginkomsttagare
att komma över. Invandringstraditionen som i modern
tid etablerades i Stockholm har gjort regionen till en av
världens mest kreativa och attraktiva och i dag är bara var
tredje stockholmare född i Stockholm. De flesta regelrätta
stockholmare är, ironiskt nog, födda utanför tullarna – i
stans miljonprogramsförorter – av utlandsfödda föräldrar.
Om hundra år är vi där igen. Med lite tempo kanske jag
till och med får uppleva det från markplan i stället för från
himlen. Det som vi i dag lite föraktfullt lyssnar till som
förortsslang och så kallad ”Rinkebysvenska” kommer att
vara självklara delar av det vardagliga svenska språket, precis
som tjej, tjena eller dojja är det i dag. Inte bara ord utan
också melodi kommer att ha präglats – kortare vokaler, lite
snabbare tempo, lite mer gungande volym, fler harklande
sje-ljud. Säkert en och annan ordföljd som bytts ut också.
Miljonprogrammen kommer att vara bostadsområden folk
slåss om att få bo i och trenden kommer ha gjort att hela
Sverige blomstrar genom en ökande invandring. Inte minst
landsbygden.
42