MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

ställdhet, i så fall hade vi redan genomfört den. I stället
handlar det om långsiktigt förändringsarbete.”
I dag arbetar Chalmers i stället främst med att se till
strukturerna. Om man behandlar män och kvinnor olika
på utbildningen spelar det ingen roll hur många tjejdagar
man haft, den bristande jämställdheten finns där ändå.
”Jämställdhet fastnar lätt i att räkna kroppar, men om
utbildningen är ojämlik spelar könsrepresentationen mindre
roll”, säger Andersson och menar att det samtidigt inte
är en lätt problematik. Kvinnorna i minoritet på utbildningarna
måste ständigt förhålla sig till den manliga normen
och blir extra synliga i och med att de är avvikande.
Chalmers jämställdhetsarbete i dag innebär bland annat
att utbilda lärare i genus, att medvetandegöra kring strukturer
och bemötande. Även studentkårerna arbetar aktivt
med jämställdhetsfrågor inom utbildningarna.
Andersson poängterar något viktigt: När kvinnor ständigt
skiljs ut som särskilda studenter och yrkesutövare behålls
den manliga normen. Därför är riktade satsningar en
problematisk väg att gå. Gruppen kvinnor pekas ut som det
avvikande med särskilda behov. Flertalet utredare av könsojämlikheten
på tekniska utbildningar konstaterar samma
sak. Andreas Ottemo konstaterar i sin rapport Rekryteringsarbete
och genusmönster i rekryteringen till Chalmers utbildningar
på EDITZ­området att föreställningen om att snedrekryteringen
beror på informationsproblem inte är särskilt verkningsfull.
I stället för att genomgående försöka se till utbildningarnas
kvalitet och bedriva ett självkritiskt arbete
uppfattar man det dåliga söktrycket som grundat i en myt
om teknik som tråkigt. Om bara unga, och särskilt kvinnor,
får intrycket att teknisk utbildning är kul och spännande
kommer det att lösa sig. I stället föreslår han bland annat
att man måste lära sig att lyssna på unga. Om många ser
ingenjörsyrket som tråkigt och nördigt, vad beror det på?
Fredrik Palm är inne på samma spår i sin rapport Det är
136