MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

software. Arbetet med hårdvarunära programmering är ett
av de mer mansdominerade inom teknikbranschen. Det
anses, till skillnad från spelutveckling eller teknisk design,
varken ungt eller hippt. Den nuvarande arbetsplatsen har
blandade åldrar och etniciteter, men könsrepresentationen
är desto mer ojämn. I ett team på elva personer är Anna
enda kvinnan.
Anna påpekar att det inte förekommer någon öppen
diskriminering. Däremot är den osynliga mansnormen
betydligt svårare att tränga igenom.
”Allt, även material eller personer man inte vet kön på,
benämns som ’han’. I fikarummet finns bara tekniktidningar
som till största delen riktar sig till män. På min
förra arbetsplats låg ett tummat exemplar av herrtidningen
Slitz på personaltoaletten. Saker som tillsammans bygger
upp en manligt kodad arbetsmiljö.”
I rollen som enda kvinnan i ett team upplever också Anna
skilda roller och värderandet av dessa. Som kvinna har hon
blivit uppfostrad till att ta ett stort socialt ansvar och detta
avspeglas även i arbetet. Hon är den som tar anteckningar
på mötet, inleder samtal och fungerar som ett socialt klister.
”Jag försöker medvetandegöra mig själv om det och inte
ta mer ansvar än jag ska. Samtidigt är det de dragen hos
mig som alltid uppmuntras och som framkommer i exempelvis
utvecklingssamtal. Medan mina kollegor uppmuntras
i sina tekniska prestationer får jag höra att jag är trevlig,
social och skapar god stämning. Det är naturligtvis viktigt
med social kompetens, men någon gång skulle jag vilja bli
uppmuntrad för mina produkter i stället. Det är dessutom
de tekniska prestationerna, inte det sociala ansvaret, som
genererar lönehöjning.”
Anna menar att det skilda värderandet av arbetsinsatser
också bekräftar henne i en svåravskakad känsla av att ständigt
vara sämre än männen. Trots att hon läst lika länge
140