MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

Ett är enligt mina personliga synsätt och övertygelser en
dystopi – en utveckling som jag skulle uppleva som djupt
olycklig. Men många skulle förmodligen se den som något
att hoppas på. Ett andra alternativ är, återigen enligt min
uppfattning, en relativt trolig bild av en mycket svensk
framtid. Ett tredje är vad jag betraktar som en utopi men
som säkert somliga ser som en skräckvision. Jag kallar dem
den konservativa, den pragmatiska och den liberala framtiden.
Och tänk gärna på en sak: konservatism är motvilja
mot förändringar. En sådan motvilja är stark i Sverige, och
eftersom vi dessutom i nästan unikt hög utsträckning ägnar
oss åt konsensustänkande – när en debatt väl avslutats med
att ett majoritetsbeslut fattats kommer inte ens beslutets
tidigare starkaste motståndare att längre tala emot det, utan
anpassar sig till majoritetssynen, konsensus – tenderar vi att
hålla fast vid gamla synsätt och värderingar. I Sverige är
den socialdemokratiska folkhemsvisionen den starkaste
konservativa övertygelsen, för närvarande hyllad av så gott
som alla politiska partier.
Den konservativa framtiden
Socialdemokraternas nye partiledare Håkan Juholt lyckades
över förväntan. I valet 2014 fick han tillsammans med Vänsterpartiet
nära 40 procent av rösterna. Av den tidigare
regeringskoalitionens fyra partier försvann Centern ur riksdagen
och de andra tre partiernas tillsammans knappt 42
procent räckte inte långt när Socialdemokraterna och Vänstern
lyckades göra upp med Miljöpartiet, som fått nära tio
procent, och dessutom stöddes av Sverigedemokraterna som
ökat till drygt åtta procent.
Nu tog man itu med att radera ut de borgerligas åtta år
långa urholkning av välfärden och jämställdheten. Pensionshöjningarna,
heltidsgarantin till offentliganställda, minskningen
av undervisningsbidraget till enskilda skolor och
27