MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

More documents

Recommendations

Info

den här gången? När blir det ett vanligt och oifrågasatt tillstånd att en gata heter Rojas, eller Hussein eller Gebrevacic, såsom det i dag är ett vanligt och oifrågasatt tillstånd att en gata heter De Geer? När blir det ett vanligt och oifrågasatt tillstånd att en anställd, för att inte tala om en chef, heter Rojas, Hussein eller Gebrevacic? Det ligger inte bara i de invandrade svenskarnas intresse att framtiden ska komma lite snabbare den här gången. All väntan är slöseri med den fantastiska resurs vår invandrade del av befolkningen, och deras barn, är. Men all väntan vaggar också in den största delen av befolkningen, den infödda, i en falsk trygghet. Resultatet av att kvinnor inte gavs den plats de förtjänade förra århundradet visar sig nu: de håller på att bli de mest utbildade svenskarna, och de som i raskast takt gör karriär och intar ledarpositioner och makt. Alla som inte är vita män måste i Sverige anstränga sig mer för att få det de förtjänar. Och resultatet blir oundvikligen ett och samma: de som anstränger sig mer blir bättre, och de som inte behöver anstränga sig lika mycket blir sämre. Än så länge har extremt få toppar i industrin invandrade föräldrar eller egen erfarenhet av att ha invandrat. Men rätt vad det är vänder det. Trendbrott är just trendbrott och inte en stadig ström, när de inträffar blir det ketchupeffekt och plötsligt ligger det sötröda stänk över hela landet. Det är det jag ser framför mig. Infödingarna kommer att lunka på och fixa tillvaron eftersom de alltid gjort det, utan att bli avkrävda några ansträngningar utöver det vanliga. Och parallellt i bakgrunden, som en dark horse, kommer den miljon svenskar som invandrat och den miljon barn dessa nu har, plus alla som komma skall, och gnetar och gnetar tills det till slut tränger igenom så pass många att det börjar gå att göra plats för alla som förtjänar det. Jag vet inte när det händer, men det kommer att hända. Och när det händer vill jag fasiken ha min gata. 51
Några invandrade svenskar som har startat stora eller små svenska industriföretag i Sverige sedan 1500-talet. Källa: Garpar, gipskatter och svartskallar – Invandrarna som byggde Sverige, Anders Johnson, SNS Förlag, 2010: 1500-tal Georg Richolf. Boktryckare, Tyskland. Född i Lübeck 1494. Tryckte Bibeln på svenska för första gången åt Gustav Vasa. Andreas Venetiano. Glasblåsare, Italien. Drev glashytta på Norrmalm i Stockholm 1556–1565. Italienarna introducerade glasblåsning i Sverige. Inga Gucci Spaghettis, inget glas! 1600-tal Louis De Geer. Sveriges första stora invandrarentreprenör, Vallon. Föddes i Belgien. Växte upp i Holland. Son till en bankir. Kom till Sverige 1627 och blev svensk medborgare. Gillade speciellt att sälja gjutna järnkanoner. De Geer finansierade en viss De Besches exportaffärer och tillsammans skapade man monopol på kanongjutningen. Man hade driften för kronans alla vapenfaktorier. De Geer kom att göra Norrköping till en av landets viktigaste industristäder. 1700-tal Stephen Bennet. Britt. Gick ihop med den största svenska manufakturen Jonas Alströmer. Samarbetet fungerade inte och Bennet flyttade norrut. Han utvecklade Norrlands linslöjd med start i Hälsingland. Han satte upp spinnskolor i Ångermanland och Sundsvall bland annat. 52
Page 1 and 2: TEKNIKFÖRETAGEN MED ANDAN I HALSEN
Page 4 and 5: MED ANDAN I HALSEN Reflektioner öv
Page 6: INNEHåLL Nio perspektiv på framti
Page 9 and 10: träffat sina föräldrar. Det var
Page 11 and 12: Tvärvetenskapliga kombinationer so
Page 13: JoHN-HENrI HoLMbErg Femtio år hit
Page 16 and 17: och man talade om religionernas utd
Page 18 and 19: straffa dem som utsatt andra för t
Page 20 and 21: positiva och vilka vi ser som negat
Page 22 and 23: att sätta den enskilda individens
Page 24: i omloppsbana medan permanenta bos
Page 27 and 28: land, men det bör nämnas att exak
Page 29 and 30: förbuden för vinstuttag ur skolor
Page 31 and 32: Den pragmatiska framtiden De Nya Mo
Page 33 and 34: Den liberala framtiden De Nya Moder
Page 35 and 36: motiverade av religiösa eller priv
Page 37 and 38: ett enkelt faktum som brukar fascin
Page 39: CArLoS roJAS Alla som inte är vita
Page 42 and 43: hade till Lübeck. De städer som u
Page 44 and 45: Varför ser vi inte såna enkla mö
Page 46 and 47: födda föräldrar startar egna fö
Page 48: mängden svenskar med rötter här
Page 51: Ett inspirerande exempel är Familj
Page 55 and 56: hon tivoliartist. Förhållandet re
Page 57: kAtrINE kIELoS Från stulna nationa
Page 60 and 61: tekniska produkter. Vi beställer d
Page 62 and 63: Välfärdsstatens nödvändighet Tr
Page 64 and 65: ästa studenter dammsögs upp för
Page 66: a innovativa produkten. Enligt Coll
Page 69 and 70: Det är sällan som nya uppfinninga
Page 71: organisera klostrets bönestunder,
Page 75 and 76: EtrAktELSEr övEr EN bLåtrASt Busi
Page 77 and 78: med olika medel försöker öka inf
Page 79: I det klimatet är det förstås me
Page 82 and 83: Innovation är därmed så mycket m
Page 84 and 85: den, och kanske inte ens under de n
Page 86 and 87: tionsfrågorna, som är mer horison
Page 88 and 89: vationer; vardagsförbättringar so
Page 90 and 91: vi har förutsättningar att bli ä
Page 92 and 93: En annan dimension handlar om hur v
Page 94: European Commission, Europe 2020 EU
Page 97 and 98: Att vågA MEr äN MAN MåStE Möten
Page 99 and 100: Hon vågade göra lite mer än vad
Page 101 and 102: Jag tror väldigt starkt på de pos
Page 103 and 104:
ar satsas av privata aktörer, inte
Page 105 and 106:
Det är inte bara genom att stötta
Page 107 and 108:
för de gamla traditionella institu
Page 109 and 110:
talar själva för att få sina pro
Page 111 and 112:
fabrik i Nederländerna trots att d
Page 113:
Så frågan företagare borde stäl
Page 116 and 117:
115
Page 118 and 119:
Malmen bryts som förr, göten i st
Page 120 and 121:
mirakulösa anhopningen av internat
Page 122 and 123:
den från slutet av 1800-talet, då
Page 124 and 125:
När internet blev var mans tillgå
Page 126 and 127:
hang. Men det är lika viktigt att
Page 128 and 129:
vudstad i Robotdalen, som i stort s
Page 130 and 131:
pensionsåldern. De har i många fa
Page 132 and 133:
möjligheten att känna skapargläd
Page 134 and 135:
133
Page 136 and 137:
tera dessa och peka ut några strat
Page 138 and 139:
inte bara image. Skäl till kvinnor
Page 140 and 141:
Söderberg menar att företagen må
Page 142 and 143:
141
Page 144 and 145:
ser ut. Vem den bjuder in och vem d
Page 146 and 147:
Ottemo konstaterar också att utbil
Page 148 and 149:
är bristen på mångfald och jäms
Page 150 and 151:
på EDITZ-området” (Genusprojekt
Page 152 and 153:
NICkLAS LuNDbLAD Nicklas Lundblad s
Page 154 and 155:
niskor, om individer som bestämmer
Page 156 and 157:
Else-Marie Larsson var gift med Arn
Page 158 and 159:
visioner, viljan att ta det accepte
Page 160 and 161:
sin livstid att ha mer än 20 olika
Page 162 and 163:
Arne Larssons vilja att pröva mer
Page 164 and 165:
nya och uppfinningsrika myndigheter
Page 166 and 167:
evolution! Ett sätt att förstå s
Page 168 and 169:
CAroLINE Af uggLAS Caroline af Uggl
Page 170 and 171:
klurig apparat. Behövs apparaten
Page 172 and 173:
text till en bok som ska handla om
Page 174 and 175:
ling till industrin eller brukar de
Page 176 and 177:
på alla tekniska landvinningar som
Page 178 and 179:
EpILog Svensk innovationsanda. Finn
Page 180 and 181:
kunde falla fritt och landa mjukt.
Page 182 and 183:
får frågan om hemligheten bakom f
Page 198:
”Jag tror att det svenska folkhem
show all

MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?