MED ANDAN I HALSEN - Teknikföretagen

komparativa blicken blir det tydligt vilken styrka Sverige
har med sin industri som sysselsätter runt 500 000 och står
för en stor del av exporten och sätter Sverige på världskartan.
”Ingenting är beständigt. Allt förändras”, skriver John-
Henri Holmberg (i ”Om femtio år”) och det är just den
beredskapen som är viktig att besitta. Förmågan till flexibilitet
och kreativt tänkande. Att kunna se nya vägar när
gamla dörrar stängs. Vad gör vi när fabrikerna flyttar från
Europa till svältlönernas asiatiska avkrokar?
Europa kallas för den gamla kontinenten. Visst var vi
den västerländska civilisationens vagga men namnet är även
passande med tanke på den åldrande befolkningen och de
demografiska kurvorna som tynger kontinenten. Färre föds
men allt fler lever längre. Vem ska arbeta och försörja alla
dessa pensionärer om nationerna alltmer sluter sig och
blickar inåt i en nynationalistisk hypokondri och främlingsfientlig
retorik som basuneras ut även av dem som utger sig
för att vara och verka för jämlikhet?
Invandringen är ett av hjulen som fått ekonomierna att
växla uppåt i högre hastighet. I alla länder är invandrarna
överrepresenterade bland fabriksarbetarna.
I februari 2010 hamnade jag på en välgörenhetsmiddag
i Singapore på inbjudan av min väninna Michelle Sassoon.
Min bordskavaljer som är skeppsredare frågar hur många
invånare vi har i Sverige. ”20–30 miljoner?” undrar han.
När jag ger honom rätt svar tappar han silvergaffeln. ”Impossible”,
insisterar han. ”Ändå har ni lyckats placera er på
världskartan med så starka varumärken. Jag trodde att ni
var betydligt fler”, rodnar han.
Det kan man tro. Jag tror att det svenska folkhemmet
gynnade innovationsandan. Vi intalades att vi alla var lika.
Jag, fönsterputsarens dotter, kunde dua statsministern. Likvärdighetstanken
i skolväsendet underlättade den sociala
mobiliteten. Det fanns en human konkurrens som vilade i
att samhället inte var så obarmhärtigt hårt utan att man
178