Schackledarens handbok - Sveriges Schackförbund

192 Schackledarens handboksa sonen att han hade fixat tio barn i området som ville börja träna ochplötsligt var Thapper ungdomsansvarig för två grupper.År 1992 lämnade Thapper LASK. Det fanns dock en intresserad gruppungdomar i Södra Sandby som ville fortsätta träna med Thapper. Debestämde sig då för att bilda en ny klubb, Södra Sandby SS.När jag samtalar med Thapper och Haväng är det tydligt att samarbetetmellan de båda eldsjälarna fungerar utmärkt, liksom samarbetet mellande båda föreningarna. De delar på det organisatoriska ansvaret, men hardelat upp ungdomsträningen så att Haväng håller i nybörjarträningen,eller som de säger basträningen, och Thapper i träningen för fortsättarna.Uppdelningen är grundad på intresse, men gör också att de båda ledarnakan återanvända material på de tre platser där de har träning, i SödraSandby, Bara och Staffanstorp.”Det är en otrolig kick att uppleva hur barnen lär sig nya saker och plötsligtförstår nya sidor av schack”, berättar Haväng. ”Och i Sverige har vi det såväl förspänt att om man följer SSF:s serie med häften om Caissas stege fårman kickarna hela tiden som nybörjarledare.”Haväng följer det förslag till upplägg som SSF tagit fram rakt upp och neroch lägger aldrig till några nya uppgifter. Däremot förädlar han hela tidensin presentation av materialet.”När man lärt ut samma exempel tre gånger inser man vilka svårigheterbarnen brukar ha med uppgiften och på vilket sätt man kan tydliggöra vadde ska leta efter. Jag brukar då kunna ge ett förklarande: Tänk på att… ochså klarar de att hitta rätt.”Haväng har alltid någon form av tävling som löper över träningstillfället.Medan barnen väntar på nästa parti löser de uppgifter ur SSF:s häften.Fördelen med detta upplägg är att Haväng får tid till att sitta ner med varjebarn och diskutera uppgifterna så att de verkligen förstår.”Det är i den mellanmänskliga relationen mellan ett barn och en ledaresom verkliga möten sker”, menar han. ”För att barn ska utvecklas och fastnaför schack är det jätteviktigt att se varje individ även om det är träning igrupp.”Haväng låter därför alltid barnen lösa uppgifter en och en. Barnen kan ocksåvälja om de vill spela partier eller fortsätta lösa uppgifter. Har han poängjaktsom tävlingsform får man en poäng för varje löst uppgift. Fast barnen fåraldrig lösa mer än fyra uppgifter i rad, sedan måste de spela ett parti.Varje vecka publicerar han resultatet av schackträningens Barometertävlingeller Poängjakt på hemsidan. Där finns också en redovisning avterminens sammanlagda resultat. På anslagstavlan i spellokalen sätter hanupp en utskrift från hemsidan.