Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FOI-R--4367--SE<br />
<strong>Rysk</strong> säkerhetspolitik<br />
Säkerhetsrådet<br />
Det ryska säkerhetsrådet är <strong>ett</strong> viktigt forum för säkerhetspolitiskt beslutsfattande<br />
(Vendil Pallin 2001). Presidenten är ordförande i Säkerhetsrådet och utser dess<br />
sekreterare och ledamöter samt bestämmer storleken av dess kansli och vilka<br />
uppgifter det ska hantera genom en förordning som antas via presidentdekret.<br />
Med tiden har snart sagt alla ryska politikområden blivit en angelägenhet<br />
för nationella säkerheten (Trenin <strong>2016</strong>) och därmed en angelägenhet för<br />
Säkerhetsrådets innersta krets, som består av dess tolv permanenta ledamöter.<br />
Det bör betonas att varken finansministern eller ekonomiministern är<br />
permanenta ledamöter av Säkerhetsrådet.<br />
Långsiktig planering för <strong>militär</strong> säkerhet koordineras genom Säkerhetsrådet<br />
(för ledning av <strong>militär</strong>a operationer, se kapitel 2). Försvarsministeriet har<br />
en nyckelroll, i synnerhet Generalstaben, men utifrån sammansättningen<br />
av Säkerhetsrådets Interdepartementala kommission för <strong>militär</strong> säkerhet är<br />
det tydligt att <strong>militär</strong> säkerhet omfattar en lång rad ministeriers, tjänsters<br />
och agenturers verksamhet. Generalstabschefen leder kommissionen<br />
(Presidentdekret nr. 1247, 2012).<br />
Den Militärindustriella kommissionen har en mellanställning gentemot<br />
presidenten och regeringen och koordinerar materielanskaffning. Presidenten<br />
leder kommissionen sedan 2014 och Dmitrij Rogozin, som är vice premiärminister,<br />
är vice ordförande. Både finansministern och ekonomiministern<br />
ingår i kommissionen, liksom flera ministrar och chefer för så kallade<br />
kraftministerier (Presidentdekret nr. 628, 2014). Inom regeringen är Rogozin<br />
ansvarig för frågor som rör försvarsindustrin, exportkontroll, internationellt<br />
<strong>militär</strong>-tekniskt samarbete, civilförsvar och mobilisering samt föreslår hur unga<br />
ska förberedas för <strong>militär</strong>tjänstgöring (<strong>Rysk</strong>a regeringen <strong>2016</strong>).<br />
4.3 Inrikes säkerhet<br />
4.3.1 Ökad repression, anti-västlig retorik och rädslan för<br />
färgrevolutioner<br />
Makten och beslutsfattandet har således centraliserats, och parallellt har rysk<br />
politik blivit alltmer auktoritär genom ny lagstiftning som ger ökad kontroll<br />
över media, internet, kultur och forskning (se appendix A4.1 Internationella<br />
rankningar som speglar repressionen i Ryssland 2015, i appendix). Dessutom<br />
förekommer allt oftare hot mot politiska motståndare till landets politiska<br />
ledning samtidigt som propagandan tilltagit i intensitet. (Kolesnikov <strong>2016</strong>;<br />
Pomerantsev 2015b).<br />
Denna utveckling tog fart efter protesterna som följde på Dumavalet 2011<br />
<strong>–</strong> protester som överraskade analytiker, men troligen också landets politiska<br />
ledning. Demonstrationerna fortsatte under vintern och våren 2011/2012, och<br />
opinionsundersökningar gav vid handen att befolkningen, trots Putins höga<br />
opinionssiffror, ändå skulle föredra att se någon annan på presidentposten efter<br />
valet 2018 (i december 2013 uppgav bara 22 procent att de skulle vilja se Putin<br />
98
Change language