Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FOI-R--4367--SE<br />
Rysslands Väpnade styrkor <strong>2016</strong><br />
vara i tjänst men inte faktiskt avsedda för bärare i aktiv tjänst (Sutyagin <strong>2016</strong>).<br />
Vi vidhåller att kärnstridsspetsarna avsedda för luft- och robotförsvar troligen<br />
är av ringa <strong>militär</strong> betydelse samt att en stor andel av de marina taktiska<br />
kärnvapnen har en begränsad <strong>militär</strong> användning, då de endast är avsedda för<br />
ubåtsbekämpning (Carlsson et al. 2013: 35). Dessa vapen samt stridsspetsar för<br />
kustrobotsystem kan betraktas som defensiva taktiska kärnvapen.<br />
Ryssland förfogar över <strong>ett</strong> ökande antal offensiva taktiska kärnvapen. Sutyagin<br />
(<strong>2016</strong>) bedömde att det hösten <strong>2016</strong> fanns 156<strong>–</strong>200 kärnstridsspetsar i<br />
aktivt bruk avsedda för ubåtsbaserade långräckviddiga kryssningsrobotar mot<br />
markmål, en ökning med 50 procent sedan 2012. Antalet kärnstridsspetsar<br />
i aktivt bruk avsedda för markrobotsystemen Totjka-U och Iskander-M har<br />
nästan dubblerats till 248<strong>–</strong>372 stridsspetsar enligt Sutyagin (<strong>2016</strong>), som<br />
också håller det för möjligt att det finns stridsspetsar i aktivt bruk avsedda<br />
för tunga artilleripjäser. Kristensen och Norris (<strong>2016</strong>: 132) nämner inte<br />
kärnstridsspetsar för artillerigranater, men bedömer att cirka 140 stridsspetsar<br />
är avsedda för markrobotsystem. Slutligen förfogar Flygvapnet över flera typer<br />
av kärnvapenbärande flygplan och sammanlagt 264 taktiska kärnstridsspetsar<br />
i aktivt bruk enligt Sutyagin (<strong>2016</strong>), som också bedömer att tungt attackflyg<br />
inom Marinstridskrafterna tilldelas 36 kärnstridsspetsar. Även här skiljer sig<br />
antalen markant från de cirka 570 tilldelade stridsspetsarna i Kristensens och<br />
Norris (<strong>2016</strong>: 131) bedömning. Antalet taktiska kärnvapen i bruk är dock<br />
avsevärt även med de lägre bedömningarna av arsenalen. Den markanta ökning<br />
av antalet offensiva taktiska kärnvapen som Sutyagin pekar på beror främst på<br />
tillförsel av robotsystemen Kalibr och Iskander-M.<br />
Vad gäller fördelningen av taktiska kärnstridsspetsar och bärare mellan de olika<br />
<strong>militär</strong>distrikten, har Sutyagins rapporter utgjort de enda tillgängliga källorna.<br />
Mer än hälften av alla kärnstridsspetsar i aktivt bruk bedöms alltjämt finnas i<br />
Västra <strong>militär</strong>distriktet (se tabell 2.5). Den taktiska kärnvapensarsenalen i Södra<br />
<strong>militär</strong>disktriktet har dock mer än tredubblats sedan 2012. Antalet stridsspetsar<br />
i aktivt bruk har ökat från 87<strong>–</strong>103 till 287<strong>–</strong>369, och därmed passerat antalet<br />
i Östra <strong>militär</strong>distriktet. Ökningen i Södra <strong>militär</strong>distriktet består främst<br />
i tillförsel av nya offensiva taktiska kärnvapensystem, som fartygsbaserade<br />
kryssningsrobotar samt stridsspetsar för Iskander-M och tungt attackflyg. Mot<br />
bakgrund av att antalet offensiva taktiska kärnvapen ökat minst en och en halv<br />
gång snabbare i de västra delarna av Ryssland konstaterar Sutyagin (<strong>2016</strong>) att<br />
Ryssland raskt stärker <strong>förmåga</strong>n att genomföra offensiva kärnvapeninsatser<br />
i Europa. Likväl kan noteras att de stridspetsar som avdelas för Flygvapnet<br />
mycket väl kan användas mot mål i andra riktningar och att fartygsbaserade<br />
kryssningsrobotar har räckvidder på över 1 500 kilometer.<br />
40
Change language