Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

FOI-R--4367--SE
Rysk säkerhetspolitik
som president 2018: Levadacentrum 2014). Demonstrationerna 2011–2012
och maktskiftet i Kiev ökade troligen rädslan för liknande folkliga resningar
och social oro även i Ryssland.
Nya åtgärder för att kontrollera och begränsa friheten i Rysslands politiska liv har
sedan dess vidtagits med stor hast, och snart sagt samtliga samhällssfärer påverkas.
Den ökade repressionen kan iakttas i form av lagstiftning som begränsar
civila rättigheter (Moskvas Helsingforsgrupp 2016). I november 2016 hade
Justitieministeriet registrerat 148 ideella organisationer (NGOs, non-governmental
organizations) som ”utländska agenter”. Listan domineras av organisationer som
arbetar för mänskliga rättigheter, valövervakning eller miljön (Justitieministeriet
2016b). Utländska organisationer som arbetar i Ryssland riskerar att registreras
av Justitieministeriet som ”oönskade”. Det hade i oktober 2016 drabbat sju
organisationer (Justitieministeriet 2016a). Generellt har villkoren för civilsamhället
blivit hårdare. (Flikke 2015).
Civila
rättigheter och
civilsamhället
Antalet personer som har åtalats och dömts för förräderi (gosizmena) har ökat
markant. Mellan 2009 och 2013 dömdes totalt 25 personer, medan 15 dömdes
bara under 2014, varav nio till fängelsestraff längre än tio år. Under de första tre
månaderna 2015 hade inledande brottsutredning startats gentemot nio personer
för förräderi (BBC Russkaja sluzjba 2015; Michajlova 2015). Enligt organisationen
Memorial var antalet politiska fångar 102 i september 2016.
Enligt Strategin för att bekämpa extremism, som antogs i november 2014, är
förmedlande av information om och att inbjuda andra över internet till att delta
i ”icke sanktionerade aktioner, att organisera massoroligheter” en av de farligaste
formerna av extremism (Strategija protivodejstvija 2014). Antalet personer som har
dömts för extremism (§§280 och 282 i brottsbalken) ökade med 30 procent 2015
till 544, jämfört med 414 under 2014 (Ryska Högsta domstolens domstolsenhet
2016). I sin rapport till Duman i april 2016, angav Riksåklagaren, Jurij Tjajka,
att antalet upptäckta extremistbrott hade ökad tiofaldigt mellan 2004 och 2015
och att 1 320 ”brott med extremistisk inriktning” upptäcktes 2015, varav ett
betydande antal hade begåtts på internet (RIA Novosti 2016).
Yttrandefrihet
Regeringen har ökat kontrollen över media och då även över internet. Till exempel
har utländskt ägande av massmedia kringskurits genom lagstiftning samtidigt som
media och internetresurser i allt högre utsträckning är statligt ägda eller ägs av företag
med nära kopplingar till den politiska ledningen (se till exempel Latynina 2013;
Vendil Pallin 2016a). Kontrollen utövas dessutom genom att listor cirkulerar om
hur vissa nyheter bör bevakas och presenteras på större nyhetsredaktioner, främst
på rikstäckande tevekanaler. Till och med mindre övertramp som att ”gilla” eller
dela något på sociala nätverk kan leda till åtal och fällande dom (Mostovsjtjikov
2015). Inom kulturlivet finns exempel på hur vissa konstverk och föreställningar
stämplas som ”opatriotiska” eller extremistiska (Jonson 2015). Repressionen är
varken total eller systematisk. I stället är den selektiv och resulterar i en atmosfär
av oförutsägbarhet, slumpmässighet och utbredd självcensur.
99