Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

FOI-R--4367--SE
Rysslands försvarsutgifter
import av livsmedel från EU och andra västländer (Oxenstierna & Olsson 2015:
43–46) och senare även sanktioner mot Turkiet efter nedskjutningen av ett ryskt
jaktplan i november 2015.
Tabell 5.1 Makrodata 2005–2015
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
1. BNP, mrd RUB,
löpande priser
21 610 26 917 33 248 41 277 38 807 46 309 59 698 66 928 71 017 77 945 80 804
2. BNP tillväxt % 8,2 8,5 5,2 -7,8 4,5 4,3 3,5 1,3 0,7 -3,8
3. Produktivietstillväxt
% 5,5 7,5 7,5 4,8 -4,1 3,2 3,8 3,2 1,8 0,9
⁞
4. Investeringar som
% av BNP 17,4 18,1 20,8 21,4 20,9 20,6 19,2 19,5 19,5 20,6 20,7
5. Medellön, RUB
per månad, nominell 8 555 10 634 13 593 17 290 18 638 20 952 23 369 26 629 29 792 32 495 33 981
6. Oljepris,
genomsnittligt Brent
USD /fat 54,5 65,1 72,4 97,3 61,7 79,5 111,3 112 108,7 99,0 52,4
7. Fattigdoms-kvot,
% av befolkning 13 12,5 12,7 10,7 10,8 11,2 13,4
8. Växelkurs USD/
RUB
(Rysslands
Centralbank) slut av
period 28,8 26,3 24,5 29,4 30,2 30,5 32,2 30,4 32,7 56,3 72,9
Källor: Rad 1-5 ‒ Rosstat, rad 6 ‒ BP (2015: 15), rad 7 ‒ Världsbanken (2016: 31), rad 8 ‒ Rysslands Centralbank
(2016).
Anmärkning: ⁞ ‒ ej tillgänglig.
Regeringen har lanserat importsubstitution som en politisk huvudlinje för att
få fart på ekonomin. Importsubstitution innebär i det ryska fallet att inhemska
producenter utan konkurrens ska framställa det som tidigare importerades.
Denna politik kommer knappast generera högre tillväxt och har kritiserats
av västliga och liberala ryska ekonomer eftersom den inte är inriktad på att
producera varor för export utan skyddar inhemska producenter som kan sälja
sämre varor till högre pris. 3 Till följd av de externa chockerna och den ryska
ekonomiska politiken föll BNP 2015 med 3,7 procent och förväntas falla
ytterligare under 2016 (figur 5.1; för olika BNP-prognoser se tabell 5.5).
Importsubstitution
Trots den svaga tillväxten 2012-2015 har försvarsbudgeten vuxit snabbare än
BNP denna period (figur 5.1). Det innebär att försvarsbudgetens andel av BNP
har ökat markant (figur 5.3). Under perioden 2005-2015 var den genomsnittliga
reala årliga tillväxten för försvarsbudgeten 7,9 procent medan den genomsnittliga
BNP-tillväxten var 3,4 procent. År 2015 då BNP minskade med 3,7 procent
ökade försvarsbudgeten med 18 procent realt 4 (figur 5.1).
3
Presidentakademins rektor reformekonomen Vladimir Mau ger sin syn i Vedomosti (2015) och vad tidigare
finansminister Alexej Kudrin anser finns citerat i Oxenstierna & Olsson (2015: 44).
4
Storleken på den reala tillväxten i BNP och poster i den federala budgeten är beroende av vilket prisindex som
används när man konverterar från löpande till fasta priser. Här har en BNP-deflator använts som har härletts från
IMF-data på rysk BNP i löpande priser och fasta priser (basår 2011). Alternativa prisindex som kan användas är
den BNP-deflator som ges av Rosstat eller KPI från Rosstat eller IMF. Vissa experter menar att ett prisindex för
offentlig konsumtion (som oftast ligger högre än KPI) är lämpligt för att fånga försvarsutgifterna reala utveckling.
133