Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FOI-R--4367--SE<br />
Försvarsindustri och materielupphandling<br />
lika mycket som arbetskraftens produktivitet (Rjazantsev 2015:226). Tillgången<br />
på kvalificerad arbetskraft är emellertid en fortsatt kritisk fråga. Utvecklingsplaner<br />
och politiska åtgärder syftar till att anpassa den högre utbildningen och<br />
yrkesutbildningen till försvarsindustrins behov och göra sektorn mer attraktiv<br />
(<strong>Rysk</strong>a regeringen 2015).<br />
Den mobiliseringsplan för den nationella ekonomin som antogs 2014 öppnade<br />
upp för en mer produktionsintensiv användning av de fysiska produktionstillgångarna<br />
inom försvarssektorn, då kravet på överproduktionskapacitet<br />
upphävdes. Därigenom kunde företagen börja utnyttja de produktionsenheter<br />
som tidigare legat i malpåse (RBK Ekonomika 2014). Andelen maskintillgångar<br />
äldre än tjugo år har också minskat med fem till sju procentenheter 2011<strong>–</strong>2014<br />
enligt vice försvarsminister Dmitrij Rogozin. Under samma period ökade<br />
försvarsindustrins totala produktion av högteknologiska produkter från 53 till<br />
63 procent (Gosudarstvennaja duma 2015).<br />
Stödprogram<br />
Sanktioner<br />
och importsubstitution<br />
De federala målprogrammen, FTsP (Federalnaja tselevaja programma) är <strong>ett</strong><br />
centralt instrument för att stödja modernisering och kapacitetsuppbyggnad av<br />
Rysslands försvarsindustriella bas. Det mest centrala programmet är ”Utvecklingen<br />
av det försvarsindustriella komplexet fram till 2020”, lanserat 2012, som är särskilt<br />
utformat för att understödja GPV-2020. Programmet omfattar 2,8 biljoner rubel<br />
varav 1,8 biljoner tas från statsbudgeten och återstoden från industrin (Cooper<br />
<strong>2016</strong>:29). Programmet omfattar över 2 000 investeringsprojekt, inklusive en del<br />
stora projekt som försvarsföretaget inom rymd- och luftförsvar, Almaz-Antejs,<br />
två nya produktionsanläggningar i Kirov- och Nizjnij Novgorod-regionerna<br />
(Gosudarstvennaja duma 2015). Försvarsindustrin har även tillgång till en del<br />
branschspecifika FTsP liksom andra stödprogram utan en <strong>militär</strong> profil.<br />
Rysslands tidigare offset- och importstrategier var redan under omprövning då<br />
landet drabbades av de ukrainska och västerländska sanktionerna 2014, varvid<br />
resterande kontrakt med västerländska och ukrainska företag föll samman<br />
(Malmlöf <strong>2016</strong>).<br />
Det ukrainska moratoriet lär ha träffat mer än 3 000 maskindelar, komponenter och<br />
slutprodukter för mer än 200 olika vapensystem. De mest betydelsefulla systemen<br />
som drabbades var Rysslands tredje- och fjärde-generations interkontinentala<br />
ballistiska kärnvapensystem (ICBM), helikopter- och flygplansmotorer, stora<br />
transportflygplan liksom gasturbiner och kraftöverföringssystem för fartyg<br />
(Malmlöf <strong>2016</strong>).<br />
Västerländska sanktioner har inte haft någon avgörande betydelse för den ryska<br />
försvarsupphandlingen, men deras mindre synliga effekter på komponentnivå<br />
kan komma att få en negativ inverkan på rysk teknologisk utveckling på längre<br />
sikt. Ett annat hinder är västerländska exportrestriktioner för produkter med<br />
dubbla användningsområden, exempelvis maskinverktyg, vilket hämmar<br />
Rysslands ansträngningar att modernisera sin produktionsbas. Den har liten<br />
kapacitet för att producera maskiner för att bygga avancerade system och kan<br />
knappt tillgodose 10 procent av efterfrågan (Cooper 2014).<br />
154
Change language