Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FOI-R--4367--SE<br />
Försvarsindustri och materielupphandling<br />
6.1 <strong>Rysk</strong> materielupphandling och försvarsindustrin<br />
6.1.1 Statliga beväpningsprogrammet<br />
Den ryska materielupphandlingen styrs av det hemliga Statliga<br />
beväpningsprogrammet, GPV, (Gosudarstvennaja programma vooruzjenija), som<br />
fastställer produktionsvolymer, innehåll och de övergripande tidsramarna för<br />
genomförandet. Som regel planeras en GPV för tio år, men byts ut efter fem.<br />
Det nuvarande programmet <strong>–</strong> GPV-2020 <strong>–</strong> omfattar perioden 2011-2020. En<br />
ny GPV skulle ha påbörjats <strong>2016</strong>, men ”den nuvarande svåra finansiella och<br />
ekonomiska situationen” ledde till att programmet sköts upp till 2018 (Safronov<br />
och Sapozjkov <strong>2016</strong>).<br />
Den totala budgeten för GPV-2020 uppges vanligen till 20 700 miljarder 1 rubel<br />
i löpande priser. Det finns olika uppgifter angående Försvarsministeriets andel;<br />
den mest realistiska förefaller vara 19 040 miljarder rubel (Cooper <strong>2016</strong>:13).<br />
Analysen i d<strong>ett</strong>a kapitel avser d<strong>ett</strong>a belopp om ingenting annat anges. Cirka<br />
70 procent av Försvarsministeriets tilldelning avsåg anskaffning av nya vapen<br />
och resterande 30 procent skulle delas upp på modernisering, renovering och<br />
förbättrande åtgärder, MRÖ, och forskning och utveckling, FoU (Fedorov<br />
2013:41). I linje med föregående program avsattes en tredjedel av budgeten för<br />
GPV-2020 till de första fem åren. Under förutsättning att programfinansieringen<br />
inte faller sönder, kommer försvarsupphandlingarna därmed öka betydligt<br />
<strong>2016</strong>-2020. I februari <strong>2016</strong> försäkrade Försvarsministeriet att nuvarande GPV<br />
inte skulle reduceras på grund av den ekonomiska krisen. (Falitjev <strong>2016</strong>c:4).<br />
Det främsta offentliggjorda måluppfyllningskriteriet för GPV-2020 är att öka<br />
andelen moderna vapensystem och utrustning inom de Väpnade styrkorna till<br />
30 procent 2015 och till minst 70 procent 2020 (Presidentadministrationen<br />
2009). Terminologin är oklar, och det finns ingen information om på vilken<br />
grundval beräkningarna har gjorts (Försvarsministeriet 2013; Malmlöf et al.<br />
2013:121; Cooper <strong>2016</strong>:12). Målet för 2015 uppges ha överskridits med 17<br />
procentenheter (RIA Novosti 2015a).<br />
Mål och<br />
prioriteringar<br />
Den viktigaste prioriteringen i GPV-2020 är att stärka och utveckla Rysslands<br />
avskräcknings<strong>förmåga</strong> med strategiska kärnvapen. Det strategiska luft- och<br />
rymdförsvaret kommer som nummer två. Andra fastställda prioriteringar<br />
avser ledningssystem (C2I); elektronisk krigföring; obemannade luftfarkoster<br />
(UAV); <strong>militär</strong>a robotar; modernt transportflyg; precisionsstyrda vapen och<br />
motmedel; personlig stridsutrustning för infanteriet. Marinstridskrafterna<br />
är också prioriterade; i första hand Norra marinen och Stillahavsmarinen<br />
(Presidentdekret no 603; Vojenno-promysjlennyj kurer 2015a).<br />
Svagheter i<br />
nuvarande<br />
GPV<br />
I jämförelse med de tidigare programmen är GPV-2020 mer ambitiöst,<br />
både avseende finansiering och innehåll (Oxenstierna 2013:111). Det har<br />
1<br />
Dvs. 20,7*10 12 rubel<br />
152