Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

FOI-R--4367--SE
Rysslands försvarsutgifter
perioden 2019–2021 har IMF behållit 1,5 procent i sin prognos. Världsbankens
prognos är den mest pessimistiska för 2016 men den har samma tillväxt som
Ekonomiministeriet för 2017 och samma som IMF för 2018 (tabell 5.5).
I den hypotetiska framskrivningen av militärutgifterna i figur 5.4 har två av
dessa tillväxtscenarion använts: den justerade IMF prognosen från juni och den
justerade MER prognosen från augusti (tabell 5.5).
5.3.2 Andel av BNP
Antaganden om militärutgifternas andel av BNP är beroende av vilka
förväntningar som finns om hur den politiska ledningen kommer att
prioritera försvaret i framtiden i förhållande till andra offentliga utgifter och
hur de värderar de uppnådda och förväntade resultaten av GPV-2020 och
GPV-2025. Det finns två principiella uppfattningar om huruvida de ryska
försvarsutgifternas andel av BNP kommer att minska eller öka. Uppfattningen
som förutser en minskning i prioriteten till försvaret menar att GPV-2020 har
uppnått sina mål för 2015, vilket har lett till att en hel del modern materiel har
levererats till de Väpnade styrkorna och förmågorna har ökat betydligt redan nu.
Detta skulle motivera den politiska ledningen att sänka takten i genomförandet
av GPV-2020 och därmed skulle militärutgifterna sjunka under de kommande
åren. En förmodad sänkning av militärutgifternas andel av BNP understöds
också av det faktum att den initiala allokeringen till GPV-2020 sattes i löpande
priser och därför kommer det reala värdet automatiskt att sjunka och GPV-
2020 skulle därmed komma att uppta en mindre del av BNP under sina sista
år. De som har denna uppfattning menar också att regeringen kommer att
anpassa politiken och åtgärda den ekonomiska nedgången och börja se till andra
samhällsbehov. Man tror också på möjligheterna till ett högre oljepris som skulle
öka BNP och därmed också minska försvarets andel av BNP.
Den andra uppfattningen är att försvaret kommer att fortsätta att ta en hög andel
av BNP och den pekar på att GPV:n behöver fortsatt finansiering till 2020. En
ny GPV 2018–2025 kommer att lanseras och Försvarsministeriet har föreslaget
en hög budget för det. 18 Dessutom är uppfattningen att försvarsindustrin
kommer att verka för fortsatt hög finansiering. Vid sidan av moderniseringen av
de Väpnade styrkorna och finansiering av beväpningsprogrammen kräver också
den mer offensiva säkerhetspolitiken och de Väpnade styrkornas operationer
utomlands att militärutgifterna fortsätter att vara på en hög nivå. De som
framför detta argument har en pessimistisk syn på den ekonomiska framtiden.
Låg tillväxt eller stagnation antas och man förväntar sig inte att den politiska
ledningen kommer att ändra sina prioriteringar. Istället framförs argumentet
att den fortsatta svaga ekonomiska utvecklingen ökar betydelsen av att fortsätta
bygga militär styrka för Rysslands image som stormakt både hemma och
utomlands.
18
Försvarsministeriet föreslog initial en budget på 24 triljoner RUB för GPV 2025 (se vidare kapitel 6 för
detaljer.)
145