Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

FOI-R--4367--SE
Rysslands försvarsutgifter
system i början av 1990-talet, men 2015 kunde en marginell ökning av
arbetslösheten noteras, från 5,3 till 5,6 procent. De fallande realinkomsterna
har tydligt påverkat fattigdomskvoten och förvärrat utsattheten för hushåll i
den lägre fyrtioprocentsdelen av inkomstfördelningen. Mellan halvårsskiftena
2014 och 2015 ökade fattigdomskvoten från 13,1 till 15,1 och den fortsätter
att stiga (Världsbanken 2015). 6 Samtidigt har befolkningens levnadsstandard
sjunkit generellt. Mellan 2014 och 2015 sjönk BNP per capita beräknad med
köpkraftspariteteter (PPP) 7 med 3,8 procent (IMF 2015).
5.1.2 Effekterna av sanktionerna från USA och EU
Då sanktionerna infördes menade IMF (2015a) att de västliga finansiella
sanktionerna och de ryska motsanktionerna 8 skulle minska BNP med 1–1,5
procent på kort sikt och med 9 procent på medellångsikt. En studie av Evsej
Gurvitj och Ilja Prilepskij (2016) vid den oberoende Economic Expert Group i
Moskva, visar att effekterna av sanktionerna på BNP-tillväxten 2014–2017 skulle
vara 2,8 procent (vid oljepriset 50 USD/fat). Oljeprisfallet har en större effekt
och skulle åsamka en minskning av BNP med 8,5 procent av den ackumulerade
tillväxten 2014–2017. Oljeprisfallet har dessutom minskat den federala
budgetens inkomstsida med 19–20 procent. Gurvitj och Prilepskij (2016: 33–
34) visar också att oljeprisfallet har förstärkt effekterna av sanktionerna.
De västliga sanktioner som är inriktade på den finansiella sektorn gör det svårt
att refinansiera skulder och att låna till investeringar. Dessutom har EU och
USA förbjudit export av militär utrustning, olje- och gasteknologi för utvinning
och varor med dubbla användningsområden. De senare avser varor som har
både civil och militär användning. Sanktionerna mot export av varor med
dubbla användningsområden har skapat problem i den ryska försvarsindustrin
framförallt vad gäller tillgången på elektroniska komponenter. I t.ex. raketer
och rymdutrustning har importerade komponenter utgjort 65–79 procent av
Rysslands behov (Faltsman 2015: 119). En större negativ påverkan på Rysslands
försvarsindustri kommer emellertid från förlusten av det försvarsindustriella
samarbetet med Ukraina (se kapitel 6; Malmlöf 2016). Innovationskapaciteten
hos den ryska försvarsindustrin är svag och bristen på internationellt samarbete
och konkurrens kommer att påverka utvecklingen i många år. Ryssland kan
förändra sina handelssamarbeten och rikta sig mot andra länder, t.ex. inom
BRICS. 9 Men det tar tid och EU är fortfarande Rysslands största handelspartner.
6
Enligt Rosstat ökade det totala antalet ryssar som lever under den officiella nationella fattigdomsgränsen, dvs.
de med månatliga inkomster under 9 662 RUB (140 USD), till 20,3 miljoner personer mellan januari och
september 2015 (The Mocow Times 2015).
7
Beräknad med köpkraftspariteter eller PPP (purchasing power parity) innebär att t. ex. BNP har justerats för
den relativa köpkraften i ett land jämfört med andra länder. Med köpkraftsjusterade valutor är kostnader i olika
länder jämförbara vad gäller hur mycket av valutan som krävs för att köpa en given vara eller en korg av varor
och tjänster.
8
Framförallt ett embargo på matvaror från EU, USA, Australien, Kanada och Norge (Oxenstierna & Olsson
2015: 45–46).
9
Förkortning för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika.
135