Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FOI-R--4367--SE<br />
<strong>Rysk</strong> säkerhetspolitik<br />
Det är värt att notera att mjuk makt, enligt denna syn, behandlas på samma nivå<br />
som strategisk avskräckning <strong>–</strong> något som oftast förknippas med kärnvapen och<br />
långräckviddiga högprecisionsvapen.<br />
Vidare används i den <strong>militär</strong>teoretiska debatten termen ”styrt kaos” ibland även<br />
i samband med mjuk makt. Garejev sätter likhetstecken mellan de båda (Garejev<br />
2013b).<br />
Särskilt i anslutning till konflikten i Ukraina har artiklar om ”styrt kaos” och<br />
även fruktan för så kallade ”färgrevolutioner” publicerats i stor mängd. Själva<br />
termen ”styrt kaos” (upravljajemyj chaos) användes av Vladimir Putin i artikeln<br />
om försvaret som publicerades före presidentvalet 2012. Det innebär att Ryssland<br />
skulle vara utsatt för <strong>ett</strong> angrepp från Väst som med konstruerade metoder <strong>–</strong><br />
politiska såväl som ekonomiska <strong>–</strong> destabiliserar och undergräver grannländer till<br />
och därmed ytterst <strong>–</strong> <strong>Rysk</strong>a federationen.<br />
Dessa tankar kring ”färgrevolutioner” är, som vi s<strong>ett</strong>, inte nya. Delar av dem<br />
fanns i ryskt <strong>militär</strong>t tänkande långt före några färgrevolutioner (Persson<br />
2015a: 46<strong>–</strong>64). Men idéerna härom har vidareutvecklats efter den organgea<br />
revolutionen i Ukraina 2004<strong>–</strong>2005, och formaliserades när formuleringen<br />
”färgrevolution” användes för första gången i den nationella säkerhetsstrategin<br />
2015. D<strong>ett</strong>a beskrivs som <strong>ett</strong> hot mot Rysslands nationella säkerhet (Strategija<br />
natsionalnoj 2015: §43).<br />
Färgrevolutioner<br />
Enligt d<strong>ett</strong>a synsätt används både färgrevolutioner och kontrollerat kaos av Väst<br />
i syfte att underminera och angripa Ryssland. Fjodor Lukjanov menar att en<br />
färgrevolution är <strong>ett</strong> tydligt exempel på vad som händer när mjuka och hårda<br />
former av inflytande börjar samverka och stå i strid med varandra (Lukjanov<br />
2015). Han använder Ukraina som belägg och menar att USA där var aggressorn.<br />
4.4.3 Icke nukleär och nukleär avskräckning<br />
Strategisk avskräckning med betoning på nukleär sådan är fortfarande en<br />
väsentlig beståndsdel av rysk säkerhetspolitik. Efter Rysslands annektering av<br />
Krim har kärnvapen allt oftare använts som <strong>ett</strong> påtryckningsmedel. Två exempel<br />
illustrerar d<strong>ett</strong>a. Den ryske ambassadören i Köpenhamn hotade Danmark<br />
med kärnvapen om Danmark skulle ansluta sig till Natos missilförsvar (Milne<br />
2015), och vid <strong>ett</strong> möte i den så kallade Elbegruppen i mars 2015, lär de ryska<br />
ledamöterna ha sagt att Ryssland skulle använda kärnvapen om Nato placerade<br />
trupp i Estland, L<strong>ett</strong>land och Litauen (Johnston 2015). Om <strong>militär</strong>a resurser för<br />
strategisk avskräckning, se kapitel 3, avsnitt 3.6).<br />
Utöver den officiella retoriken om kärnvapen har antalet övningar med både<br />
strategiska och icke-strategiska kärnvapen ökat på senare år (se vidare kapitel<br />
2, avsnitt 2.8). Första veckan i september 2015 genomförde de strategiska<br />
robottrupperna en storskalig övning som väckte oro inte bara bland utomstående<br />
observatörer utan också i Ryssland (Persson 2015b). En anonym ledarartikel<br />
med rubriken ”Ryssland förbereder seger i <strong>ett</strong> kärnvapenkrig” i tidningen<br />
109