Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

Recommendations

Info

FOI-R--4367--SE Rysk säkerhetspolitik däremot dessa länder mer eller mindre en historisk del av Ryssland, från vilket de fick sin självständighet mer av en tillfällighet snarare än som en formell lösning efter kalla krigets slut. De är intimt kopplade till Ryssland genom en myriad av personliga och säkerhetsmässiga band och utgör Rysslands yttre säkerhetszon. Enligt Moskva måste de därför erkännas som en del av Rysslands intressesfär och inte tillåtas att agera eller ansluta sig på ett sätt som går emot Rysslands strategiska intressen (Lyne 2015: 7). Som Kreml ser det har västmakterna brutit mot reglerna och därför måste Ryssland agera enligt sina egna intressen (Nixey 2015: 33). Trots de försämrade relationerna efter Rysslands angrepp på Ukraina och trots de västerländska sanktionerna mot Ryssland har Moskva lyckats bibehålla bilaterala relationer med en rad europeiska stater. Detta har underlättats av en gryende splittring bland de västliga ledarna i uppfattningen om hur man ska hantera Ryssland. Detta beror i sin tur till del på att begreppet ”Väst” idag täcker en lösare sammansättning organisationer och intressen än tidigare (Wood 2015: 50). Det utvidgade EU inkluderar länder som har nära politiska och ekonomiska relationer med Ryssland, liksom nära personliga band med ryska politiska och ekonomiska aktörer. Ett av Rysslands överordnade mål är att se åtminstone ett delvis upphävande av sanktionerna som introducerades efter annekteringen av Krim. Det är därför fördelaktigt för Ryssland att finna partners i Väst som stöder denna politik. Den ryska ledningen verkar leva i tron att tiden är på deras sida. Om Moskva bara är tillräckligt tålmodigt, tycks det som, kommer den västliga enheten att krackelera, sanktionerna att skrotas och olika val kommer att föra fram Rysslandsvänliga regeringar i de europeiska huvudstäderna. Dessa förhoppningar har förmodligen ökat sedan den tilltagande europeiska splittringen efter Storbritanniens folkomröstning om att lämna EU (Brexit) och de fortsatta schismerna kring lösandet av flyktingkrisen. Den ryska reaktionen på Brexit var att den hade några goda konsekvenser för Ryssland givet att den gör det omöjligt för EU att utvidgas i öst samtidigt som det faller sönder i väst (Trudolyubov 2016c). Således passar Brexit in i den ryska bilden av att Väst är svagt. Relationerna med Asien, Mellanöstern och den islamiska världen Rysslands politik i Asien och Stillahavsregionen (Kontseptsija vnesjnej §§75–85) fokuserar särskilt på Kina, något som har accentuerats ytterligare efter Rysslands försämrade relationer med västmakterna. Å ena sidan har Moskva och Peking utökat sina relationer på energiområdet med gasavtalet från 2014, som innehöll ryska gasleveranser till Kina och byggandet av en ny gasledning från östra Sibirien till nordöstra Kina (Carlsson et al. 2015: 51–52). Ryssland och Kina står också eniga i sin geopolitiska världsbild med preferens för en multipolär världsordning. Å andra sidan har partnerskapet mellan Ryssland och Kina sina tydliga begränsningar. Peking har inte varit intresserat av att delta i Moskvas geopolitiska spel gentemot västmakterna. För Kina är USA både den största strategiska konkurrenten och den enskilt främsta handelspartnern. Ryssland ser sig också gärna som Kinas jämlike medan det är uppenbart att landet mer och 118
FOI-R--4367--SE Rysk säkerhetspolitik mer framstår som den svagare partnern. Detta är inte en position som Ryssland finner tillfredsställande. Rysslands angrepp på Ukraina har ytterligare förstärkt denna lägesbild (Carlsson et al. 2015: 79–80). Därtill utmanas Moskva direkt av Peking i Centralasien i takt med att den kinesiska energipolitiken håller på att rubba Moskvas position som regional ledare. Slutligen har Ryssland säkerhetsklassat frågor rörande migration och gränshandel i det ryska Fjärran Östern, vilket åskådliggör att det mer tättbefolkade Kina eventuellt håller på att ta över regionen enbart med ekonomiska medel (Kuhrt 2015: 178). Tövädret i Rysslands relationer med Japan som initierades av premiärminister Shinzo Abe 2013 fick ett temporärt slut under sommaren 2014 när Japan anslöt sig till de västliga sanktionerna mot Ryssland. Emellertid tillkännagav den japanske premiärministern under toppmötet i Vladivostok i september 2016 Tokyos vilja är att intensifiera det ekonomiska samarbetet med Ryssland utan att invänta en lösning på dispyten om Kurilerna. Putin å sin sida föreslog att gällande det ekonomiska närmandet så skulle Moskva inte utesluta en kompromiss i frågan om Kurilerna (Rodkiewicz 2016). Japan utvecklas mer och mer till att bli en mer autonom regional aktör i säkerhetspolitiska frågor, eventuellt även i förhållande till USA (Kuhrt 2015: 187). Detta är något Ryssland kommer att utnyttja. När det gäller Mellanöstern och Nordafrika – givet händelser som den arabiska våren och det pågående kriget i Syrien – synes avsaknaden av omnämnande av Syrien och Turkiet i det utrikespolitiska konceptet märkligt – särskilt efter den ryska militära kampanjen i Syrien och krisen i det rysk-turkiska relationerna efter den turkiska nedskjutningen av ett ryskt Su-24 attackflygplan i november 2015. Emellertid var den rysk-turkiska krisen 2015–2016 temporär och mer en bilateral kris än ett uttryck för den övergripande krisen i relationen Ryssland- Nato. Rysslands utrikespolitiska mål med det militära engagemanget i Syrien är att stärka sin diplomatiska prestige och skapa en situation där Ryssland betraktas som likvärdig med USA och som en oumbärlig beståndsdel för lösande av internationella konflikter – i synnerhet Syrien och Ukraina. 4.6 Slutsatser Analysen i detta kapitel bekräftar förändringen mot en alltmer antivästlig politik. Rysslands väg mot strategisk avskildhet kommer att fortsätta i många år (Persson 2013: 82–83). Denna policy har genomförts med mycket stor hastighet. Den ryska ledningen hävdar att Ryssland angrips av Väst genom så kallade färgrevolutioner. Denna syn kommer till uttryck i såväl officiella doktriner som i den militärteoretiska debatten. För att möta denna ”aggression” har Ryssland slagit tillbaka – inte minst genom att annektera Krimhalvön och samtidigt stärka kontrollen över samhället på hemmaplan. I opinionsundersökningar kan ett stöd för denna linje skönjas liksom även en positiv syn på och tillit till de Väpnade styrkorna. Därtill tycks den allmänna opinionen stödja förhöjda militärutgifter 119
Page 1:
Rysk militär förmåga i ett tioå
Page 4 and 5:
FOI-R--4367--SE Titel Title Rysk mi
Page 6 and 7:
FOI-R--4367--SE Abstract The Russia
Page 8 and 9:
FOI-R--4367--SE 6
Page 10 and 11:
FOI-R--4367--SE MER Ekonomiminister
Page 12 and 13:
FOI-R--4367--SE 3.5 Fjärrstridsres
Page 14 and 15:
FOI-R--4367--SE Tabell 2.8 Personal
Page 16 and 17:
FOI-R--4367--SE 14
Page 18 and 19:
FOI-R--4367--SE Inledning analysera
Page 20 and 21:
FOI-R--4367--SE Inledning för sig:
Page 22 and 23:
FOI-R--4367--SE Inledning Referense
Page 24 and 25:
FOI-R--4367--SE Rysslands Väpnade
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
FOI-R--4367--SE Rysslands militära
Page 68 and 69:
FOI-R--4367--SE Rysslands militära
Page 70 and 71: FOI-R--4367--SE Rysslands militära
Page 98 and 99: FOI-R--4367--SE Rysk säkerhetspoli
Page 134 and 135: FOI-R--4367--SE Rysslands försvars
Page 152 and 153: FOI-R--4367--SE Försvarsindustri o
Page 170 and 171:
FOI-R--4367--SE Försvarsindustri o
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
FOI-R--4367--SE Rysk militär förm
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
FOI-R--4367--SE Om författarna ver
Page 212:
Rysslands Väpnade styrkor utveckla
show all

Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?