Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

Recommendations

Info

FOI-R--4367--SE Rysslands försvarsutgifter Figur 5.1 Tillväxt i Rysslands BNP och försvarsbudget 2006–2016 (procent) Källor: IMF (2016); Finansministeriet (2016), Federala budgetexekutionsmyndigheten (2016), Revisionsmyndigheten (2016), egna beräkningar. Anmärkning: Försvarsbudgetens reala tillväxt har beräknats med en BNP-deflator som har härletts från IMF-data för BNP i löpande och fasta priser (basår 2011). Andra varianter som att använda konsumentprisindex (KPI) eller index för offentlig utgifter är möjliga (se vidare Zatsepin 2011). 5.1.1 Demografisk utveckling och arbetsmarknad Befolkningen i de förvärvsföra åldrarna (15–72) sjunker och mellan 2016 och 2026 kommer den förvärvsföra befolkningen minska med mellan 4 och 6,5 miljoner personer (Rosstat 2016). Detta påverkar tillgången på värnpliktiga och kontraktssoldater (Oxenstierna & Bergstrand 2012; se också kapitel 4). Den demografiska prognosen har i någon mån förbättrats under senare år tack vare tillskottet av befolkningen på Krim och den federala staden Sevastopol. Färre personer i arbetsför ålder påverkar även inbetalningarna till pensionssystemet. Rysslands pensionssystem understöds varje år av den federala budgeten och det är inte hållbart. Emigrationen har ökat vilket försvårar situationen. Enligt ekonomen Vladislav Inozemtsev (2016) ökade nettoemigrationen från Ryssland mellan 2008 och 2010 med 35 000 personer per år medan den enligt preliminära skattningar ökade med ca 400 000 personer 2015. Om reallöner Reallönerna föll med 9,3 procent 2015 (Rosstat 2016) och den genomsnittliga månadslönen uppgick till 33 981 RUB (467 USD). 5 Företeelsen att löneutbetalningar försenas har ökat och framförallt gäller detta utbetalningar av löner i budgetsektorn (Rosstat 2016). Reallönefall har varit den vanligaste anpassningen på den ryska arbetsmarknaden ända sedan bytet av ekonomiskt Vilket prisindex som bäst återspeglar försvarsbudgetens reala utveckling debatteras i litteraturen (se Zatsepin 2011 för en ingående genomgång). Att valet här har fallit på att använda en härledd BNP-deflator från IMF-data förklaras bl. a. av att det gör det möjligt att värdera både BNP och försvarsbudgeten med samma index och att det går att förklara exakt hur indexet har tagits fram. 5 Beräknad vid växelkursen 31 december 1 USD = 72,8 RUB (Rysslands Centralbank). 134
FOI-R--4367--SE Rysslands försvarsutgifter system i början av 1990-talet, men 2015 kunde en marginell ökning av arbetslösheten noteras, från 5,3 till 5,6 procent. De fallande realinkomsterna har tydligt påverkat fattigdomskvoten och förvärrat utsattheten för hushåll i den lägre fyrtioprocentsdelen av inkomstfördelningen. Mellan halvårsskiftena 2014 och 2015 ökade fattigdomskvoten från 13,1 till 15,1 och den fortsätter att stiga (Världsbanken 2015). 6 Samtidigt har befolkningens levnadsstandard sjunkit generellt. Mellan 2014 och 2015 sjönk BNP per capita beräknad med köpkraftspariteteter (PPP) 7 med 3,8 procent (IMF 2015). 5.1.2 Effekterna av sanktionerna från USA och EU Då sanktionerna infördes menade IMF (2015a) att de västliga finansiella sanktionerna och de ryska motsanktionerna 8 skulle minska BNP med 1–1,5 procent på kort sikt och med 9 procent på medellångsikt. En studie av Evsej Gurvitj och Ilja Prilepskij (2016) vid den oberoende Economic Expert Group i Moskva, visar att effekterna av sanktionerna på BNP-tillväxten 2014–2017 skulle vara 2,8 procent (vid oljepriset 50 USD/fat). Oljeprisfallet har en större effekt och skulle åsamka en minskning av BNP med 8,5 procent av den ackumulerade tillväxten 2014–2017. Oljeprisfallet har dessutom minskat den federala budgetens inkomstsida med 19–20 procent. Gurvitj och Prilepskij (2016: 33– 34) visar också att oljeprisfallet har förstärkt effekterna av sanktionerna. De västliga sanktioner som är inriktade på den finansiella sektorn gör det svårt att refinansiera skulder och att låna till investeringar. Dessutom har EU och USA förbjudit export av militär utrustning, olje- och gasteknologi för utvinning och varor med dubbla användningsområden. De senare avser varor som har både civil och militär användning. Sanktionerna mot export av varor med dubbla användningsområden har skapat problem i den ryska försvarsindustrin framförallt vad gäller tillgången på elektroniska komponenter. I t.ex. raketer och rymdutrustning har importerade komponenter utgjort 65–79 procent av Rysslands behov (Faltsman 2015: 119). En större negativ påverkan på Rysslands försvarsindustri kommer emellertid från förlusten av det försvarsindustriella samarbetet med Ukraina (se kapitel 6; Malmlöf 2016). Innovationskapaciteten hos den ryska försvarsindustrin är svag och bristen på internationellt samarbete och konkurrens kommer att påverka utvecklingen i många år. Ryssland kan förändra sina handelssamarbeten och rikta sig mot andra länder, t.ex. inom BRICS. 9 Men det tar tid och EU är fortfarande Rysslands största handelspartner. 6 Enligt Rosstat ökade det totala antalet ryssar som lever under den officiella nationella fattigdomsgränsen, dvs. de med månatliga inkomster under 9 662 RUB (140 USD), till 20,3 miljoner personer mellan januari och september 2015 (The Mocow Times 2015). 7 Beräknad med köpkraftspariteter eller PPP (purchasing power parity) innebär att t. ex. BNP har justerats för den relativa köpkraften i ett land jämfört med andra länder. Med köpkraftsjusterade valutor är kostnader i olika länder jämförbara vad gäller hur mycket av valutan som krävs för att köpa en given vara eller en korg av varor och tjänster. 8 Framförallt ett embargo på matvaror från EU, USA, Australien, Kanada och Norge (Oxenstierna & Olsson 2015: 45–46). 9 Förkortning för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. 135
Page 1:
Rysk militär förmåga i ett tioå
Page 4 and 5:
FOI-R--4367--SE Titel Title Rysk mi
Page 6 and 7:
FOI-R--4367--SE Abstract The Russia
Page 8 and 9:
FOI-R--4367--SE 6
Page 10 and 11:
FOI-R--4367--SE MER Ekonomiminister
Page 12 and 13:
FOI-R--4367--SE 3.5 Fjärrstridsres
Page 14 and 15:
FOI-R--4367--SE Tabell 2.8 Personal
Page 16 and 17:
FOI-R--4367--SE 14
Page 18 and 19:
FOI-R--4367--SE Inledning analysera
Page 20 and 21:
FOI-R--4367--SE Inledning för sig:
Page 22 and 23:
FOI-R--4367--SE Inledning Referense
Page 24 and 25:
FOI-R--4367--SE Rysslands Väpnade
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
FOI-R--4367--SE Rysslands militära
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87: FOI-R--4367--SE Rysslands militära
Page 98 and 99: FOI-R--4367--SE Rysk säkerhetspoli
Page 134 and 135: FOI-R--4367--SE Rysslands försvars
Page 152 and 153: FOI-R--4367--SE Försvarsindustri o
Page 186 and 187:
FOI-R--4367--SE Försvarsindustri o
Page 188 and 189:
FOI-R--4367--SE Försvarsindustri o
Page 190 and 191:
FOI-R--4367--SE Rysk militär förm
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
FOI-R--4367--SE Om författarna ver
Page 212:
Rysslands Väpnade styrkor utveckla
show all

Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?