Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FOI-R--4367--SE<br />
<strong>Rysk</strong> säkerhetspolitik<br />
4.1 Källor<br />
Till grund för analysen ligger <strong>ett</strong> stort antal officiella doktriner och viktiga<br />
policytal. Militärdoktrinen är den enda av doktrinerna och strategidokumenten<br />
som nämns i konstitutionen, där det föreskrivs att presidenten ska godkänna<br />
denna doktrin (Konstitutsija: §83z). De officiella doktrindokumenten förefaller<br />
vid <strong>ett</strong> studium över längre tid att avspegla verkliga avsikter, låt vara att inte<br />
allt som står kan genomföras (Persson2013). Vidare har dessa dokument en<br />
byråkratisk funktion i den ryska statsapparaten då det gäller att åstadkomma<br />
samförstånd mellan de olika institutionerna. Därför kan innehållet få prägeln av<br />
minsta gemensamma nämnare. I Ryssland har de ibland beskrivits som ”det som<br />
finns kvar på slagfältet efter slaget.” D<strong>ett</strong>a leder till att det är svårt att rangordna<br />
de strategiska prioriteringarna. På senare år har dessutom doktrinerna börjat<br />
användas för att mobilisera den inhemska allmänna opinionen kring <strong>ett</strong> antal<br />
hotbilder som nämnts ovan.<br />
Vidare kan noteras att det finns hemliga delar av doktrinerna. Militärdoktrinen<br />
2010 godkändes samtidigt som <strong>ett</strong> dokument med titeln ”Principer för den<br />
statliga politiken inom området nukleär avskräckning till år 2020”. Det antogs<br />
vid det tillfället men publicerades aldrig och nämndes aldrig när den nya<br />
<strong>militär</strong>doktrinen antogs år 2014. Möjligen innehåller dokumentet en del av den<br />
ryska kärnvapendoktrinen, inklusive förutsättningarna för preventiv användning<br />
(de Haas 2010). Vidare finns en hemlig Försvarsplan, Plan oborony, som först<br />
undertecknades av presidenten i slutet av 2012. En uppdaterad version fram till<br />
år 2020 antogs i november 2015 (Interfax 2015).<br />
Kapitlet bygger också på sekundärlitteratur i form av artiklar och böcker<br />
(till stor del ryska) liksom officiell statistik och dokument från ryska<br />
frivilligorganisationer (NGO:er) såsom Memorial och Helsingforsgruppen i<br />
Moskva. Opinionsundersökningar från Levadacentret används för att undersöka<br />
dynamiken mellan samhället och försvaret. Hur Levadacentrets rön kan tolkas<br />
idag diskuteras nedan.<br />
Doktriner och<br />
strategier<br />
4.2 Säkerhetspolitiskt beslutsfattande<br />
Rysslands Nationella säkerhetsstrategi anses vara det överordnade dokumentet<br />
bland de officiella doktrindokumenten vilket också framgår av de federala lagarna<br />
“Om säkerhet”, artikel 4:3 (Federal lag nr. 390, 2010), och “Om strategisk<br />
planering inom <strong>Rysk</strong>a federationen” (Federal lag nr. 172, 2014). Ambitionen är<br />
att alla doktriner ska vara i linje med Nationella säkerhetsstrategin. En reviderad<br />
strategi trädde i kraft den 31 december 2015, och den strategin anger inte <strong>ett</strong><br />
specifikt år i titeln, vilket den tidigare från 2009 gjorde (Strategija natsionalnoj<br />
2015; O strategii 2009). Den nya lagen om strategisk planering föreskriver att<br />
Nationella säkerhetsstrategin ska uppdateras vart sjätte år.<br />
Säkerhetspolitiskt beslutsfattande, inklusive beslutsfattande inom den <strong>militär</strong>a<br />
sfären, är både enligt konstitutionen och i praktiken presidentens domän. Det<br />
är presidenten, inte premiärministern, som koordinerar och leder ministerier,<br />
96
Change language