Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

Recommendations

Info

FOI-R--4367--SE Rysslands försvarsutgifter Nivån på Rysslands totala militärutgifter ‒ 91 miljarder USD ‒ är fortfarande låg jämfört med USA:s och Kinas totala utgifter som 2015 uppgick till 595 miljarder USD respektive 214 miljarder USD (appendix A5.1). 14 Men det utmärkande för Ryssland är att militärutgifternas andel av BNP är hög i jämförelse med andra länder och den har ökat under flera år. USA:s andel har minskat från sin högsta punkt 4,7 procent 2010 till 3,3 procent 2015. Kina ligger stabilt kring 2 procent och EU-28 ligger omkring 1.5 procent. Indien hade samma nivå på sina militärutgifter som Ryssland fram till 2011, men därefter har andelen minskat och trenden är motsatt till Rysslands. Den höga BNP-andelen för försvaret innebär att Ryssland betalar relativt mer för sin militära säkerhet än andra länder i termer av alternativa offentliga utgifter. Man kan också säga att Ryssland har en högre betalningsvilja för försvaret än andra utvecklade länder. Efter den ekonomiska krisen 2009 har den ryska ekonomin förlorat konkurrenskraft i förhållande till andra länder. Rysslands andel av världsekonomin har minskat från 3,7 procent (köpkraftsjusterat, PPP) 2008 till 3 procent 2015 (IMF 2015). IMF prognostiserar en sjunkande andel till 2,7 procent 2020. Detta kan jämföras med de andra två militära stormakternas andelar av världsekonomin som uppgår till 16 procent för USA och 17 procent for Kina. Rysslands beroende av oljepriset och bristen på strukturella reformer är viktiga orsaker bakom Rysslands försvagade ställning. Ökningen av militärutgifterna har inte minskat dessa problem. 5.2 Prioritering av försvaret I rapporterna Rysk militär förmåga 2011 och 2013 var ett resultat att den ekonomiska tillväxten var den begränsande faktorn för militärutgifterna. Militärutgifterna växte i samma takt som BNP. Prioriteringen av försvaret uttryckt som försvarsutgifternas andel av BNP låg därför stabilt kring 2,5–3 procent. Efter 2011 har det skett ett trendbrott och försvarsutgifterna har växt betydligt snabbare än BNP. Detta betyder att det snarare är den prioritet som den politiska ledningen ger till försvaret som är gränssättande för försvarsutgifterna. Modernisering av Väpnade styrkorna Varför ger den ryska ledningen en hög prioritet till försvaret i tider av ekonomisk nedgång? Åtagandet att modernisera de Väpnade styrkorna och genomföra GPV-2020 är strategiskt för den ryska regeringen. Militärreformen startade 2008 och är den postsovjetiska reform som ska transformera de Väpnade styrkorna till ett modernt försvar som kan möta Rysslands militära behov under 2000-talet. GPV-2020 är instrumentellt i denna ansträngning och beväpningsprogrammet fick därför också en exceptionellt hög finansiering, 19 triljoner RUB (Oxenstierna 2013: 112). Att regeringen har behållit materielanskaffningen på hög nivå och låtit den ta en ökande andel av BNP (se tabell 5.3) trots den försämrade ekonomin visar att reformen fortfarande har högsta prioritet. Dessutom har det politiska klimatet blivit alltmer försvarsvänligt under tiden som GPV-2020 har genomförts. Enligt den nya Säkerhetsstrategin (2015: §30) 14 Ryssland ligger i nivå med Saudiarabien som hade totala militärutgifter om USD 85 miljarder 2015 och en andel av BNP på 14 procent (SIPRI 2016). 138
FOI-R--4367--SE Rysslands försvarsutgifter är det främsta nationella intresset “att förstärka landets försvar” och ekonomisk säkerhet kommer först på fjärde plats. Formuleringen skiljer sig kraftigt från vad som ses som främsta nationella säkerhetsintresse i 2009-års Säkerhetsstrategi – “att utveckla demokrati och stärka det civila samhället” (Hedenskog et al. 2016: 4). Formuleringarna i Säkerhetsstrategin och den politik som förs stöder observationen att ekonomins utveckling och andra civila frågor är sekundära till utvecklingen av det nationella försvaret i den politiska ledningens ögon. Detta är en andra förklarande faktor till den ryska regeringens påfallande villighet att prioritera försvarsutgifter trots den svaga ekonomin. Den ekonomiska tillväxten har minskat sedan 2011 men detta har inte fått den politiska ledningen att genomföra de strukturella och institutionella reformer som krävs för att väcka liv i marknadsekonomin och skapa tillväxt (Oxenstierna 2015a: 96–107). Ryssland förblir inlåst i den extensiva tillväxtmodellen med dess höga beroende av olja och gas och ekonomin är extremt känslig för förändringar i oljepriset. Halveringen av oljepriset 2015 drev ekonomin i en djup recession. Det är därför inte längre möjligt att skapa ett implicit socialt kontrakt mellan den politiska ledningen och befolkningen likt det som gällde under 2000-talet då ekonomin var stark och högre levnadsstandard kunde erbjudas mot vissa restriktioner i de civila rättigheterna. Idag används istället repressiva metoder för att kväsa all opposition och alla tendenser till protester. Genom att förmedla en bild av att Ryssland hotas stärker ledningen den nationella sammanhållningen och det är ett sätt att skapa stöd för höga militärutgifter hos befolkningen. Försvarsindustrin och dess tillskyndare är en stark påtryckningsgrupp i Ryssland. Med GPV-2020 och de speciella federala målprogrammen för försvarsindustrins modernisering kan den återta något av den status och ställning som den åtnjöt under Sovjettiden. Industrin är genom den årliga materielanskaffningen i de statliga försvarsbeställningarna, GOZ, garanterad försäljning och det finns ingen konkurrens vare sig från inhemska företag eller utländska. Industrin är avgörande för implementeringen av GPV-2020 och moderniseringen av beväpningen och man kan förvänta sig att företrädare för försvarsindustrin även fortsättningsvis kommer att använda detta som påtryckning när man vill skydda sina ekonomiska intressen. 139
Page 1:
Rysk militär förmåga i ett tioå
Page 4 and 5:
FOI-R--4367--SE Titel Title Rysk mi
Page 6 and 7:
FOI-R--4367--SE Abstract The Russia
Page 8 and 9:
FOI-R--4367--SE 6
Page 10 and 11:
FOI-R--4367--SE MER Ekonomiminister
Page 12 and 13:
FOI-R--4367--SE 3.5 Fjärrstridsres
Page 14 and 15:
FOI-R--4367--SE Tabell 2.8 Personal
Page 16 and 17:
FOI-R--4367--SE 14
Page 18 and 19:
FOI-R--4367--SE Inledning analysera
Page 20 and 21:
FOI-R--4367--SE Inledning för sig:
Page 22 and 23:
FOI-R--4367--SE Inledning Referense
Page 24 and 25:
FOI-R--4367--SE Rysslands Väpnade
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
FOI-R--4367--SE Rysslands militära
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91: FOI-R--4367--SE Rysslands militära
Page 98 and 99: FOI-R--4367--SE Rysk säkerhetspoli
Page 134 and 135: FOI-R--4367--SE Rysslands försvars
Page 152 and 153: FOI-R--4367--SE Försvarsindustri o
Page 190 and 191:
FOI-R--4367--SE Rysk militär förm
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
FOI-R--4367--SE Om författarna ver
Page 212:
Rysslands Väpnade styrkor utveckla
show all

Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?