Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FOI-R--4367--SE<br />
<strong>Rysk</strong> säkerhetspolitik<br />
dokumentens terminologi finns en distinktion mellan “faror” och “hot” där<br />
den första kan utvecklas till den senare.<br />
Bland de mest överraskande anklagelserna mot Väst i den reviderade<br />
säkerhetsstrategin är den om faran i USA:s “expansionen av <strong>militär</strong>-biologiska<br />
laboratorier” i länder som gränsar till Ryssland (Strategija natsionalnoj §19).<br />
Vad som avses är troligen samarbetet vad gäller uppgraderingen av skyddet av<br />
biologiska laboratorier som arbetar med sjukdomsalstrande mikroorganismer i<br />
syfte att smittor inte ska komma på avvägar eller olyckor inträffa. D<strong>ett</strong>a samarbete,<br />
som leds av USA:s Defense Threat Reduction Agency (DTRA), inbegriper länder<br />
som Ukraina, Georgien, Kazakstan, Armenien, Azerbajdzjan och Uzbekistan.<br />
Vissa analytiker i Ryssland har anklagat USA för att använda d<strong>ett</strong>a samarbete<br />
som täckmantel för att utveckla biologiska vapen riktade mot Ryssland. Att<br />
inkludera dessa anklagelser bland hoten kan ses som en signal att motverka<br />
USA:s anklagelser mot Ryssland om att bryta mot andra avtal, som INF-avtalet,<br />
genom att använda egna motanklagelser mot USA (Hedenskog et al. <strong>2016</strong>:<br />
3<strong>–</strong>4). Det kan också användas för att rättfärdiga <strong>ett</strong> biologiskt vapenprogram<br />
för Ryssland.<br />
Även om den nationella säkerhetsstrategin beskriver världen som farlig för<br />
Ryssland och anklagar USA och dess allierade för att motarbeta Rysslands<br />
inflytande och göra den farligare för Ryssland, är det likväl klart att fortsatt<br />
samarbete med Väst är nödvändigt för Ryssland för att motverka hoten från<br />
terrorism, instabilitet och spridning (§98). Emellertid är det i Moskvas ögon<br />
uppenbart att d<strong>ett</strong>a samarbete ska föras på Rysslands premisser.<br />
4.5.2 <strong>Rysk</strong>a federationens utrikespolitik: prioriteringar och hot<br />
Det utrikespolitiska konceptet från februari 2013 publicerades innan det ryska<br />
angreppet på Ukraina och den <strong>militär</strong>a interventionen i Syrien (Persson 2013:<br />
78<strong>–</strong>80). Redan i december 2015 annonserade det ryska utrikesministeriet att<br />
konceptet skulle komma att revideras. Enligt ministeriet var de grundläggande<br />
principerna inom Rysslands utrikespolitiska tänkande strategiska och<br />
fundamentala till sin karaktär och skulle därför inte behöva utsättas för några<br />
övergripande ändringar. Emellertid skulle de omvälvande förändringarna i<br />
världen beträffande den ökande konkurrensen i det nya internationella systemet<br />
behöva skrivas om (Utrikesministeriet 2015).<br />
Det mest prioriterade området inom rysk utrikespolitik är relationerna med<br />
länderna i Oberoende Staters Samvälde (OSS) (Utrikespolitiska konceptet<br />
2013: §42). Dessa prioriteringar inkluderar stärkandet av organisationer<br />
som OSS, Euroasiatiska Ekonomiska Unionen (EEU) och Kollektiva<br />
säkerhetsavtalsorganisationen (Collective Security Treaty Organization, CSTO)<br />
inom de olika sfärerna säkerhet, ekonomiska integration och den humanitära<br />
sfären, till exempel genom landsmannapolitik i olika länder (§§42<strong>–</strong>48). Det<br />
är i OSS-området som Moskva ser den största risken för lokala och regionala<br />
krig som skulle kunna behöva engagera Rysslands Väpnade styrkor. I första<br />
hand gäller det Ukraina, Sydkaukasien (en förnyad konflikt med Georgien<br />
OSS-området<br />
115