Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016

FOI-R--4367--SE
Rysk säkerhetspolitik
brott, få utökade befogenheter vad gäller att kontrollera konton, e-post och att
blockera internetsidor (Falalejev 2016).
I juni 2016 röstade Duman för det så kallade Jarovaja-paketet. Det innebar att
en rad repressiva lagändringar genomfördes och de fick benämningen efter den
dumaledamot som formellt hade initierat lagpaketet, Irina Jarovaja. I förslaget
hänvisades till terrorismbekämpning och bland ändringarna ingick åtgärder
för att göra utökad övervakning av internet möjlig i Ryssland; att underlåta
att underrätta myndigheter om att ett brott kanske förbereddes skulle kunna
ge fängelse liksom att uttrycka sig positivt om terrorism på internet. Flera av
ändringarna var också tydligt inriktade på att förebygga protester: extremismbrott
kan efter ändringarna ge upp till åtta års fängelse (jämfört med tidigare fyra) och
att uppmana personer att delta i massoroligheter kan bestraffas med fängelse i
fem–tio år. Barn i åldrarna ned till 14 års ålder kan straffas enligt rysk lag, till
exempel för att ha deltagit i ”massoroligheter” (Meduza 2016).
Miliser som
skräms
Förutom att polisen, inrikestrupp och säkerhetstjänsterna har fått en större
roll i att bekämpa oppositionella har den politiska ledningen också använt
miliser som inte är formella regeringsorgan, men vilkas verksamhet är mer
eller mindre tydligt sanktionerad av regeringen. Putins valmanifestartikel om
försvaret 2012 angav att det är statens uppgift ”att hjälpa kosackerna på alla
sätt, att få dem att tjänstgöra militärt och att bedriva militär-patriotisk fostran
av unga” (Putin 2012a). När han talade till MVD:s kollegium i mars 2016
angav Putin att cirka 200 000 medlemmar i miliser (druzjinniki) plus kossacker
hjälpte polisen att upprätthålla ordning i samhället (Rysslands president 2016a;
se även Enerud 2013). I Tjetjenien har republikens president, Ramzan Kadyrov,
länge kontrollerat förband som bildats på nationaletnisk grund, s.k. kadyrovtsy.
Även om dessa förband formellt tillhör MVD är det tydligt att Kadyrov har
kontrollerat dessa snarare än Moskva (Jasjin 2016: 27). Tjetjenska förband deltog
i Ukraina 2014–2015 (Galeotti 2014; Roth & Tavernise 2014), men kadyrovtsy
har också använts för att skrämma den politiska oppositionen i Moskva – mest
uppmärksammat var tillfället då Kadyrov på Instagram publicerade en film med
oppositionspolitikern Michail Kasianov, filmad genom ett kikarsikte (Vendil
Pallin 2016b).
Att använda kosacker och andra miliser samt kadyrovtsy har för den politiska
ledningen fördelen att budskapet är klart och verkar avskräckande för eventuella
demonstranter, samtidigt som man kan förneka ansvar eftersom miliserna
formellt inte lyder under regeringen.
4.3.2 Samhället och militära sektorn
Samhället i Ryssland har förändrats radikalt sedan Sovjetunionens upplösning
och därmed också dess inställning till militären (Webber & Mathers 2006).
Samtidigt har en positiv inställning till de Väpnade styrkorna bibehållits i hög
utsträckning; befolkningen stöder och känner stolthet för dem – något som
ökat efter annekteringen av Krim. I november 2015 uppgav 85 procent i en
opinionsundersökning att de var stolta över de Väpnade styrkorna jämfört med
102