Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2016
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
pdf?fileName=D:%5CReportSearch%5CFiles%5C7a9ac11c-d027-4739-80fe-3609b87b01e8
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FOI-R--4367--SE<br />
<strong>Rysk</strong> <strong>militär</strong> <strong>förmåga</strong> i <strong>ett</strong> tioårspespektiv<br />
Nivån på Rysslands totala <strong>militär</strong>utgifter ‒ 91 miljarder USD ‒ är fortfarande<br />
låg jämfört med USA:s och Kinas totala utgifter. Men det utmärkande för<br />
Ryssland är att <strong>militär</strong>utgifternas andel av BNP är hög i jämförelse med andra<br />
länder och den har ökat under flera år. Rysslands försvarsutgifter har ökat från<br />
runt tre procent till 5,4 procent av BNP sedan 2011. Den höga BNP-andelen<br />
för försvaret innebär att Ryssland betalar relativt mer för sin <strong>militär</strong>a säkerhet än<br />
andra länder och kan därmed sägas ha en högre betalningsvilja för försvaret än<br />
andra utvecklade länder.<br />
De ryska <strong>militär</strong>utgifterna i <strong>ett</strong> <strong>tioårsperspektiv</strong> kommer att bero av den<br />
ekonomiska tillväxten och den prioritet som ges till försvaret jämfört med<br />
andra offentliga utgifter i den federala budgeten. Befintliga tillväxtprognoser<br />
är låga och i den icke reformerade ekonomin kan endast högre oljepris vända<br />
stagnationen till ökad tillväxt. Den framtida storleken av försvarsutgifterna är<br />
beroende av den politiska viljan att låta försvarsutgifterna växa snabbare än BNP<br />
eller om försvaret kommer att prioriteras lägre i de offentliga utgifterna.<br />
Rysslands försvarsindustri har gynnats av det nu gällande beväpningsprogrammet<br />
(GPV-2020). År <strong>2016</strong> har industrin visat sig mer effektiv och allt bättre på<br />
att tillgodose större och mer tekniskt komplicerade beställningar än år 2011.<br />
Dessa framgångar beror inte enbart på den generösa finansieringen, utan även<br />
på förändringar i industripolitiken där staten ökat sitt engagemang.<br />
Vikten av<br />
politiska beslut<br />
Försvarsindustrin<br />
Dock kan noteras att de ursprungliga indikatorerna i programmet var alltför<br />
optimistiska. De flesta av de levererade systemen hittills är lätt moderniserade<br />
versioner av äldre och beprövade systemlösningar. Nya systemgenerationer är<br />
försenade där serieproduktion och större leveransvolymer ligger i nästa årtionde<br />
under nästa beväpningsprogram 2018<strong>–</strong>2025 (GPV-2025) och ännu längre fram<br />
i tiden.<br />
Sanktionerna från Väst och Ukraina har l<strong>ett</strong> till en del förseningar. Ryssland<br />
försöker att ersätta de flesta sanktionsbelagda produkterna med egen produktion<br />
och har lanserat två importsubstitutionsprogram för att undanröja effekterna av<br />
de ukrainska och västerländska sanktionerna. Konsekvenserna av ökad statlig<br />
kontroll och importsubstitution synes vara en försvarsindustrisektor som blivit<br />
allt mer nationell. Industrin kommer i framtiden att behöva lita mer till sin egen<br />
<strong>förmåga</strong> till teknisk utveckling än till samarbete med utländska ledande företag.<br />
Industrin rör sig således mot en utveckling av teknologisk avskildhet.<br />
Teknologisk<br />
avskildhet<br />
Finansieringen av nästa beväpningsprogram (GPV-2025) förväntas bli lägre<br />
än dagens beväpningsprogram, vilket skulle innebära en återgång till en mer<br />
normal förnyelsetakt av <strong>militär</strong>a system. Industrin blir därmed tvungen att<br />
stödja sig alltmer på sina båda andra ben, vapenexporten och produktion för den<br />
civila marknaden. En avgörande fråga är huruvida industrin kommer att kunna<br />
anpassa sig till den konkurrens som karaktäriserar den civila marknaden eller om<br />
den kommer att kräva mer statligt stöd. Huruvida försvarsindustrin kommer<br />
att vara ”motorn för ekonomisk modernisering” som president Vladimir Putin<br />
191