Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

12 Norrortsleden – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4
vetenskapliga förfrågningsunderlaget genom omprioriteringar inom
pågående undersökningar.
Efter att den kompletterande undersökningsplanen och kostnadsberäkningen
godkänts återupptogs arbetet med resterande gravar 23 augusti
2005 och då koncentrerades i första hand på de resterande två kammargravarna.
Länsstyrelsen föreslog att en löpande förundersökning av omkringliggande
ytor och husområdet i undersökningsområdets sydöstra del
skulle utföras med syfte att utröna ytornas karaktär. Detta gjordes också,
men måste snarare betraktas som en översiktlig slutundersökning där
vissa ytor och anläggningar prioriterades bort på grund av tidsbrist.
Beslut om tilläggsbudgeten togs 19 oktober 2005.
Genom de oväntade fynden skapades ett stort intresse och därmed
beslöts att Norrortsledens gemensamma referensgrupp, vilken bestod av
Torun Zachrisson, Sigurd Ramqvist, Claes Tollin, Alf Ericsson och Terje
Gansum, skulle kompletteras med Jan Peder Lamm. Dessutom hade
under arbetets gång skapats en egen, kompletterande, referensgrupp
bestående av Kent Andersson, Per Ramqvist och Birgit Arrhenius. Flera
av referensgruppernas medlemmar besökte undersökningen vid ett flertal
tillfällen och tillförde mycken god kunskap.
Informatörerna från Stockholms läns museum hade kontinuerligt uppbokade
guidade visningar av de närliggande lokalerna. Med anledning av
gravarnas karaktär på RAÄ 91:1 fanns en risk för plundring och arkeologerna,
konservatorn och osteologen behövde dessutom fokusera på
frampreparerandet av kammargravarna. Därför gjordes bedömningen att
utesluta offentliga visningar av RAÄ 91:1.
Parallellt med SAU:s undersökningar skulle UV Mitts agrarhistoriska
undersökningar utföras på samma område (Grusmark 2005).
Mål och metodval
Målsättningar och frågeställningar
Det ursprungliga syftet med slutundersökningen av RAÄ 91:1 och RAÄ
91:4 var dels att tidsbestämma och översiktligt relatera de tydliga gravarna
till omgivande fornlämningar, såväl lokala som regionala, och dels att
studera gravfältets utformning och dess inre kronologi. Syftet var också
att i mån av tid och ekonomi undersöka vad som dolde sig mellan de
kända gravarna inom området. När kammargravarna påträffats möjliggjorde
den tillskjutna budgeten att de ursprungliga frågeställningarna
delvis kunde utökas och fördjupas.
Frågeställningarna formulerades kring tre olika skalnivåer, från den
enskilda graven och utåt, där varje perspektiv tillför nya frågor och
arbetsmetoder, samtidigt som de är utformade för att skapa en kontextuell
helhet av de många olika moment vilka ingår i framtagandet och skapandet
av arkeologisk kunskap.
Då det inte finns utrymme för någon fördjupad analys i denna rapport
behandlas främst det första perspektivet, de inomlokala frågorna i detta
sammanhang.