Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

24 Norrortsleden – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4
Glas
Två olika typer av glasföremål påträffades i kammaren i stensättning 2,
dels spelpjäser och dels skärvor av glasbägare.
Spelpjäser i A2815
Antalet spelpjäser som påträffas i gravkontexter varierar kraftigt och man
kan anta att även inkompletta speluppsättningar lades ner i gravar (Stjernquist
1955:124 fotnot 122). I A2815 påträffades två svarta spelpjäser av
glasfluss (F2 och F3) (fig. 44) och det är tänkbart att endast två spelpjäser
ursprungligen lades ner i A2815. Antalet och materialet på spelpjäser
varierar. Pjäser i horn är vanligast, men de förekommer också i glas,
brons och ben (Tjernberg 1948) samt bärnsten.
F2
Spelpjäs i svart glasfluss. Spelpjäsen är rund med en diameter som varierar
mellan 14,0 och 14,3 millimeter med en vikt på 1,8 gram. Höjden var
6 millimeter och den plana bottens diameter var 13,8 millimeter. Således
var botten något mindre än den största diametern. Sedd i profil är pjäsens
välvning låg och mjukt rundad. Färgen är svart med en mycket svag
nyans av mörkt grönt. Spelpjäsens yta är något krackelerad.
F3
Spelpjäs i svart glasfluss. Spelpjäsen har en rund, oregelbunden form och
har en diameter som varierar mellan 13,2 och 14,2 millimeter och en vikt
på 1,8 gram. Höjden är 6,1 millimeter och den plana bottens diameter är
omkring 12 millimeter. Således är botten något mindre än den största
diametern. Sedd i profil är pjäsens välvning låg och mjukt rundad. Färgen
är svart med en mycket svag nyans av mörkt grönt. Spelpjäsens yta är
något krackelerad med en mindre skada på undersidan.
Snarlika spelpjäser har bland annat påträffats i Grav 41 i Simris,
Simris socken i Skåne (Stjernquist 1955:124f, PlXVII) och i Alvasta,
Västra Tollstad, Östergötland (Stjernquist 1955:PlXLV). Dessa är
daterade till yngre romersk järnålder. Liknande pjäser har också påträffats
i Köpetorp, RAÄ 125, Linköpings stad, Östergötland (Molin 2005:88;
Menander & Molin 2003) samt på Helgö (Holmqvist & Arrhenius 1964).
Den aktuella typen av spelpjäser har i Skandinavien huvudsakligen
påträffats i kontexter daterade till yngre romersk järnålder, med ett fåtal
danska exempel från äldre romersk järnålder. Deras ursprung står med
största sannolikhet att finna i de romerska glasindustrierna i Rhenområdet
(Stjernquist 1955:124f). Spelpjäserna i A2815 var således antikviteter när
de följde med den döda i graven under folkvandringstid.
Jan Petersen föreslår en indelning av glasspelpjäserna i två typer baserat
på storlek, Sætrangtypen och Avaldsnestypen, där den förra är mindre
och har en diameter mellan 12 och 18 millimeter (Petersen 1913:79).
Spelpjäserna i A2815 kan således tillföras Petersens Sætrangtyp. Enligt
Stjernquist uppvisar dock glasspelpjäserna en gradvis, och omfattande,
storleksvariation varför det finns gott om övergångsformer. Ovanstående
kategorisering är ej heller av kronologiskt intresse (Stjernquist 1955:124).