Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
36 <strong>Norrortsleden</strong> – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4<br />
Utvärdering<br />
Antikvarisk utvärdering<br />
Detta avsnitt avser att utvärdera projektet och ställa resultaten i relation<br />
till Länsstyrelsens kravspecifikation och undersökningsplanen. Eftersom<br />
förhållandena vid undersökningen blev kraftigt förändrade efter att slutundersökningen<br />
påbörjats är en utvärdering av den ursprungliga undersökningsplanen<br />
meningslös. Istället utvärderas i fält formulerade målsättningar,<br />
metoder och konsekvenserna av de kraftigt förändrade förutsättningarna.<br />
Den ursprungliga undersökningsplanen var utformad i tron att utgrävningen<br />
skulle omfatta krönrösen <strong>från</strong> bronsålder. Länsstyrelsens kravspecifikation<br />
hade inom <strong>Norrortsleden</strong>projekt prioriterat lämningar <strong>från</strong><br />
järnålder. Klassificerandet av gravarna på moränhöjden som rösen <strong>från</strong><br />
bronsålder ledde därför till både stora arkeologiska och antikvariska<br />
problem. När det visade sig att stensättningarna faktiskt innehöll kammargravar<br />
<strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> måste den ursprungliga undersökningsplanen<br />
med frågeställningar och kostnadsberäkningar kraftigt revideras.<br />
Detta skulle dessutom ske i semestertider, vilket ledde till att undersökningen<br />
genomfördes i två omgångar med ett uppehåll på en och halv<br />
månad under juli–augusti.<br />
Tack vare områdets nya reviderade karaktär betraktades RAÄ 91:1 nu<br />
som en nyckellokal inom projektet, då Länsstyrelsen i den vetenskapliga<br />
kravspecifikationen fokuserat på strukturer och andra förhållanden under<br />
tiden för skapandet av hägnadssystemen och den yngre järnåldern–tidiga<br />
medeltidens godsstrukturer, med frågeställningar inriktade på maktförhållande<br />
i främsta rummet. Gravarna utgör en mycket viktigt del i det folkvandringatida<br />
bebyggelsekomplex som nu undersökts i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong>/<br />
Kocktorp.<br />
Utvärdering av metoder i fält<br />
Hela undersökningsperioden präglades av en stark tidspress. Hade det<br />
redan vid starten av slutundersökningen varit känt att det inte rörde sig<br />
om rösen <strong>från</strong> bronsålder, utan att undersökningen istället gällde ett<br />
gravfält <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> hade personalen haft helt andra förutsättningar.<br />
Man hade då i förväg kunnat formulera en genomtänkt undersökningsplan<br />
uti<strong>från</strong> liknande undersökningar och valt en projektledare med<br />
<strong>folkvandringstid</strong>a gravar som specialitet. Med förberedelser relaterade till<br />
rätt fornlämningstyp kunde rapporten ha bearbetats på ett kontinuerligt<br />
och löpande sätt, i ett tidigt skede, redan i fält. Detta i sig hade varit en<br />
tidsbesparande åtgärd. Exempelvis hade relevant utformade Intrasis- eller<br />
kontextblanketter varit tidsbesparande och underlättat efterarbetet. Helt<br />
nya metoder och frågeställningar fick formuleras och andra typer av<br />
personal, som exempelvis en osteolog, kopplades snabbt in till utgrävningens<br />
fortsättningsfas.<br />
Då den först undersökta kammargraven i stensättning 2 var så fyndrik<br />
uppfattades behovet av en konservator som stort inför undersökandet av<br />
de övriga två stensättningarna (3 och 4), och ATM kopplades in för att<br />
kunna bistå fältkonservatorn Sara Fritsch som hade flera olika grävningar<br />
att bistå. I slutändan visade det sig dock att dessa två stensättningar inne-
Change language