Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

70 Norrortsleden – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4
Plan- och profildokumentationen skedde med hjälp av koordinatsatta digitalbilder
fotograferade med fototorn.
Undersökningen av stensättning 3 påbörjades under grävningens första
del, det vill säga perioden 1 juni–9 juli. Det första som gjordes var att den
översta småstenspackningen på stensättningens östra sidan avlägsnades. I
samband med detta påträffades mänskliga skelettdelar i form av ett defekt
lårben (F499) samt kraniefragment (F9075, F9076) samt obrända ben av
nöt (F9077). Dessa var mycket välbevarande och påträffades så högt upp
att det väcktes misstankar om att det kunde röra sig om recenta skelettdelar.
För att undersöka om så var fallet, och i så fall vara av polisiärt
intresse, kallades Berit Sigvallius in för att göra en osteologisk analys i
fält. Hon rekommenderade att ett prov skickades för en snabb 14 C-analys.
Denna gav dock en datering till 1000-tal.
Stensättningen undersöktes stratigrafiskt på så sätt att varje kontext
tilldelades ett eget ID-nummer. Den storblockiga stenpackningen avlägsnades
med maskin medan småstenspackningarna främst avlägsnades
för hand. De lager som ej bestod av stenpackningar undersöktes med
hjälp av gotlandshacka. Massorna utanför kammaren sållades inte, med
undantag för ett område sydväst om gravschaktet som först misstänktes
kunna vara ett utkastlager som bildats i samband med en eventuell plundring
(A6037). Dessa misstankar visade sig dock felaktiga vid den fortsatta
undersökningen.
Den kvarts som påträffades i röset samlades in och summerades kontextvis.
Kvarts var spridd i hela anläggningen men med en koncentration
i och omkring kammaren. I stenpackningen samt brämet insamlades totalt
113 kilo. Runt kammaren var rikligt med kvarts utspriddt som ett bräm.
Kvartsvikten i detta bräm uppgick till 83 kilo. I själva gravschaktet samlades
70 kilo in. Den egentliga kvartsmängden i röset är något högre då det
på grund av tidsskäl inte gick att genomföra någon fullständig insamling.
Den totala kvartsmängden i samtliga kontexter i stensättning 3 uppgick
till 271 kilo vilket utgör 32 procent av den tillvaratagna kvartsen på undersökningsområdet.
Efter att kontexterna tillhörande det yttre gravskicket undersökts vidtog
undersökningen av kammaren. Även denna grävdes kontextuellt men
en profil ritades undertiden på så sätt att varje bortgrävt lagers bottenmått
ritades in. Toppen av de nya kontexter som framkom lodfotograferades
med koordinater.
Väl nere i gravlagret delades detta in i åtta rutor och grävningen gick
till så att jorden i ett öskar samlades in från ¼ av en 1/8 varefter den vattensållades
i 2 millimeters såll. Eventuella fynd mättes sedan in i den
aktuella 1/32:en. Vid varje dags början mättes varje 1/8:s toppmått och
fynden angavs sedan med datum. Detta gav en stickindelning om cirka 4
centimeter.
Ungefär 2 centimeter över gravlagrets botten togs fosfatprover. Dessa
togs för att undersöka om en kropp förmultnat i graven samt med förhoppningen
att eventuellt kunna lokalisera kroppens placering. Inom
kammaren togs proven med 20 centimeters mellanrum och utanför något
glesare för att användas som referensprover.