Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

Tabell 29. Statistik för fosfatvärdena
i A2583. Värdena anges både i fosfatgrader
(P°) och i ppm.
P° ppm
Median 7,0 35,0
Antal 3,0 15,0
Medelvärde 8,8 44,0
Minimum 3,0 15,0
Maximum 22,0 110,0
140 Norrortsleden – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4
fatprover, varav 93 innanför kammaren och 95 utanför med bland annat
i en nedgrävning i ytan utanför kammaren. Proverna i kammaren togs
med 20 centimeters intervall och mer glest utanför (fig. 36 och 88). Till
skillnad från de andra två kammargravarna kunde ett tydligt mönster av
förhöjda värden inte urskiljas i den centrala gravkammaren eller utanför.
Det finns svaga förhöjningar i värdena i nordöstra delen av kammaren
inom samma område som hartsfragment från två askar påträffades. Den
tydligaste förhöjningen kunde påvisas i kammarens södra del, särskilt
den sydöstra. Detta mönster finns också i kammaren i stensättning 2
(A518) och i stensättning 3 (A1632). Det finns alternativa tolkningar där
man exempelvis kan föreställa sig att graven inte innehållit någon människokropp,
men att gravgåvor i form av organiska material, till exempel
ett djur eller dylikt lagts ned i kammarens södra ände samt att någon av
askarna eller skrinen i norra änden innehållit organiskt material. Ett annat
tolkningsalternativ som stämmer väl med bevarandegraven på de få
fynden i graven är att gravens innehåll blivit så kraftigt förstört till följd
av urlakning genom regn och dylikt att fosfaterna därmed sköljts bort.
Gravkammaren ligger i den delen av åsen som har tjockast lager morängrus
över det naturliga berget. Kamrarna i stensättning 2 och 3 har båda
legat relativt tätt över berget varpå fosfaterna förmodligen haft mycket
bättre förutsättningar att bevaras i anslutning till graven. I stensättning 4
däremot har graven legat omgärdad av morängrus där, på liknande sätt
som i stensättning A1038, ben och eventuella andra föremål varit mycket
utsatta. Det är också möjligt att graven i stensättning 4 aldrig innehållit en
kropp, utan att endast ett fåtal gravgåvor bland annat i form av två askar
nedlagts.
Stensättning A2583
Stensättning A2583 var helt fyndtom förutom en mindre kolfläck i botten
som kunde dateras till förromersk järnålder. För att utröna om stensättningen
möjligen innehållit en skelettgrav togs 15 fosfatprover i och runt
konstruktionen. Ingen av värdena från dessa prover tyder på att en kropp
legat i konstruktionen.
Referenser
Arkeologi i Norrbotten- en forskningsöversikt. 1998. Länsstyrelsen i
Norrbotten, Ájtte, Norrbottens museum, Riksantikvarieämbetet,
Silvermuseet. Luleå.
Blidmo, R. 1995. Liten fosfathandbok för arkeologer. Arkeologikonsult.
Stockholm.
Franzén, U. & Olofsson, J. 1996. Fosfatkartering av skelettgravar i Bastubacken.
I: J. Wikborg (red.), Bastubacken – ett gravfält från romersk
järnålder. Raä 73, Tortuna sn, Västmanland. Tryckta rapporter från Arkeologikonsult
AB, Nr 15. Slutundersökningsrapport: 27–32. Uppsala.
Kyhlberg, O. 1993. Kvantitativ analys av fosfatdata. I Arkeologi i
Sverige. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.
Rundkvist, M., Holmgren, I., Kjellberg, J., Nyberg, P., Fors, T., Blidmo,
R. & Isaksson, M., 2002. Norrortsleden, Sköldnora, Fornboda och
Stora Alby. Rapporter från Arkeologikonsult 2002:1059. Arkeologisk
förundersökning, Raä 87:1–3, 90, 91:1, 91:4–5, 126, 131:2, 135:1–3,
265, 271, 272, 274, 275. Fresta socken, Uppland.