Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
48 <strong>Norrortsleden</strong> – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4<br />
Stensättningen var mot nordöst tydligt begränsad av en kantkedja konstruerad<br />
av stora stenar (omkring 0,7 meter) med flata sidor riktade ut. En av<br />
kantkedjestenarna utgjordes av ett större block (troligtvis markfast) vilket<br />
utnyttjats i konstruktionen. Det fanns vissa stenar utanför kantkedjan men<br />
dessa är sannolikt att betrakta som utrasade i samband med senare aktiviteter.<br />
En av kantkedjestenarna i den norra delen var kantställd. Om man<br />
drar en cirkel baserad på kantkedjans kurvatur i den nordöstra kvadranten<br />
sammanfaller denna med den resta stenen (A2449) i stensättningens nordnordöstra<br />
del och med en djupt liggande kantkedja som framkom efter att<br />
sten avlägsnats ur den sydvästra kvadranten (fig. 5).<br />
Brottstyckena av kantkedjan antyder att stensättningen ursprungligen<br />
varit rund och tydligt avgränsad, samt i norr markerad med en rest sten.<br />
Ungefär 12 kilo kvarts insamlades i A1228 vilket utgör cirka 1,5 procent<br />
av kvartsen på lokalen. Kvartsen var spridd över hela konstruktionen<br />
och fanns i alla lager. Det fanns en tendens att mer kvarts påträffades centralt<br />
än i kanterna. Kvartsen samlades in i konstruktionens fjärdelar.<br />
Centralt, med dragning mot nordöst, påträffades i botten en vällagd<br />
stensättning (A3320). Denna var rund och avgränsad av en kantkedja lagt<br />
med stenarnas långsidor utåt (fig. 5). Stenmaterialet bestod av stenar mellan<br />
0,1 och 0,3 meter. Lagerföljden var den samma som i stensättningen<br />
i övrigt, först det torviga lagret bland stenarna, sedan ett ljusbrunt siltigt<br />
lager och därunder morän. I stensättningens ljusbruna siltlager påträffades<br />
en gristand (F9001) samt kvarts. Vare sig fyndmaterialet eller lagerföljden<br />
skiljer stensättningen <strong>från</strong> stensättningen i övrigt men den bör trots det<br />
särskiljas baserat på dess konstruktion.<br />
I botten av A1228 påträffades obrända människoben (F9039), dock<br />
utan gravkonstruktion eller gravgåvor vilket indikerar en förstörd centralgrav.<br />
Tillsammans med dessa påträffades också obrända ben av får/get<br />
(F9037).<br />
Under A1228 påträffades sju anläggningar i form av fyra sot- och<br />
kolfläckar (A2922, A2935, A2946 och A3945), två stolphål (A2570 och<br />
A3935) samt en mörkfärgning (A2439). Dessa var i regel perifert lokaliserade<br />
och påträffades intill eller under kantkedjan. Mörkfärgningen<br />
A2439 påträffades sydöst om den resta stenen men visade sig fortsätta in<br />
under den (fig. 5).<br />
Omkring stensättningen påträffades sju tangerande stenpackningar<br />
(A1108, A1170, A1184, A1203, A1428 och A1440). Dessa kallades satellitgravar<br />
i fält. Vissa av dem var tydliga medan andra var otydliga och<br />
svåra att urskilja <strong>från</strong> de utrasade stenmassorna. Formerna varierade<br />
mellan runda, halvcirkelformade anlagda mot kantkedjan, samt oregelbundna.<br />
I de tangerande stensättningarna påträffades harts (A1108 och<br />
A1170), keramik (A1170 och A1428) samt en kniv och en draglåsnyckel<br />
(A1184). A1170 och A2636 innehöll brända ben.<br />
Analyser och prover: Makrofossil: PM3107, PM3108, PM3319,<br />
PM3988. Vedartsanalys: P4978, 4992. Kolprov: PK3722, Ua-24245,<br />
340±35 BP, Kontaminerat prov. F9039, Brända ben (Människa, Os longum)<br />
Ej daterbart på grund av för liten benmängd.<br />
Fynd: Fynd i 1228: Glättesten (F368, 415 g); Malstensliggare (F369, 5<br />
kg), Bleck i järn (F480); Oidentifierat organiskt (F491); Kvarts (12 kg).