Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden

48 Norrortsleden – RAÄ 91:1 och RAÄ 91:4
Stensättningen var mot nordöst tydligt begränsad av en kantkedja konstruerad
av stora stenar (omkring 0,7 meter) med flata sidor riktade ut. En av
kantkedjestenarna utgjordes av ett större block (troligtvis markfast) vilket
utnyttjats i konstruktionen. Det fanns vissa stenar utanför kantkedjan men
dessa är sannolikt att betrakta som utrasade i samband med senare aktiviteter.
En av kantkedjestenarna i den norra delen var kantställd. Om man
drar en cirkel baserad på kantkedjans kurvatur i den nordöstra kvadranten
sammanfaller denna med den resta stenen (A2449) i stensättningens nordnordöstra
del och med en djupt liggande kantkedja som framkom efter att
sten avlägsnats ur den sydvästra kvadranten (fig. 5).
Brottstyckena av kantkedjan antyder att stensättningen ursprungligen
varit rund och tydligt avgränsad, samt i norr markerad med en rest sten.
Ungefär 12 kilo kvarts insamlades i A1228 vilket utgör cirka 1,5 procent
av kvartsen på lokalen. Kvartsen var spridd över hela konstruktionen
och fanns i alla lager. Det fanns en tendens att mer kvarts påträffades centralt
än i kanterna. Kvartsen samlades in i konstruktionens fjärdelar.
Centralt, med dragning mot nordöst, påträffades i botten en vällagd
stensättning (A3320). Denna var rund och avgränsad av en kantkedja lagt
med stenarnas långsidor utåt (fig. 5). Stenmaterialet bestod av stenar mellan
0,1 och 0,3 meter. Lagerföljden var den samma som i stensättningen
i övrigt, först det torviga lagret bland stenarna, sedan ett ljusbrunt siltigt
lager och därunder morän. I stensättningens ljusbruna siltlager påträffades
en gristand (F9001) samt kvarts. Vare sig fyndmaterialet eller lagerföljden
skiljer stensättningen från stensättningen i övrigt men den bör trots det
särskiljas baserat på dess konstruktion.
I botten av A1228 påträffades obrända människoben (F9039), dock
utan gravkonstruktion eller gravgåvor vilket indikerar en förstörd centralgrav.
Tillsammans med dessa påträffades också obrända ben av får/get
(F9037).
Under A1228 påträffades sju anläggningar i form av fyra sot- och
kolfläckar (A2922, A2935, A2946 och A3945), två stolphål (A2570 och
A3935) samt en mörkfärgning (A2439). Dessa var i regel perifert lokaliserade
och påträffades intill eller under kantkedjan. Mörkfärgningen
A2439 påträffades sydöst om den resta stenen men visade sig fortsätta in
under den (fig. 5).
Omkring stensättningen påträffades sju tangerande stenpackningar
(A1108, A1170, A1184, A1203, A1428 och A1440). Dessa kallades satellitgravar
i fält. Vissa av dem var tydliga medan andra var otydliga och
svåra att urskilja från de utrasade stenmassorna. Formerna varierade
mellan runda, halvcirkelformade anlagda mot kantkedjan, samt oregelbundna.
I de tangerande stensättningarna påträffades harts (A1108 och
A1170), keramik (A1170 och A1428) samt en kniv och en draglåsnyckel
(A1184). A1170 och A2636 innehöll brända ben.
Analyser och prover: Makrofossil: PM3107, PM3108, PM3319,
PM3988. Vedartsanalys: P4978, 4992. Kolprov: PK3722, Ua-24245,
340±35 BP, Kontaminerat prov. F9039, Brända ben (Människa, Os longum)
Ej daterbart på grund av för liten benmängd.
Fynd: Fynd i 1228: Glättesten (F368, 415 g); Malstensliggare (F369, 5
kg), Bleck i järn (F480); Oidentifierat organiskt (F491); Kvarts (12 kg).