Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inledning Projektet <strong>Norrortsleden</strong> är ett<br />
Inför byggandet av <strong>Norrortsleden</strong> mellan Edsberg och Rosenkälla genomförde<br />
SAU en arkeologisk undersökning av gravfält RAÄ 91:1 och RAÄ<br />
91:4 vid <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong>, Fresta socken i Uppland (fig. 1). Undersökningen<br />
genomfördes under perioden 1 juni–13 oktober 2004. Projektet <strong>Norrortsleden</strong><br />
är ett samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet, Avdelningen<br />
för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, Stockholms läns museum,<br />
Arkeologikonsult (AK) och Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU),<br />
där UV Mitt agerar huvudman och de övriga institutionerna fungerar som<br />
underentreprenörer.<br />
Ansvarig för undersökningen var projektledare Helena Victor, samt<br />
biträdande projektledare Markus Andersson och Annika Westerholm.<br />
Den arkeologiska undersökningen kom att ske i två etapper då de arkeologiska<br />
förutsättningarna förändrades avsevärt jämfört med vad som var<br />
att förvänta efter förundersökningen. RAÄ 91:1 visade sig vara ett gravfält<br />
<strong>från</strong> huvudsakligen <strong>folkvandringstid</strong>, med inslag <strong>från</strong> yngre bronsålder,<br />
förromersk järnålder, vikingatid och viss efterreformatorisk aktivitet.<br />
Det <strong>folkvandringstid</strong>a materialet utgjordes främst av fyra röseliknande<br />
stensättningar i krönläge, av vilka tre innehöll kammargravar och den<br />
fjärde en förmodad förstörd brandgrav. Ytterligare två brandgravar, samt<br />
flera mindre ”satellitgravar” till en av de stora gravarna, kunde påvisas<br />
och knytas till perioden. Dessutom påträffades en mindre skelettgrav,<br />
utan gravgåvor, vars ben inte kunde dateras.<br />
Upplägg och innehåll<br />
Syftet med en daff (dokumentation av fältarbetsfasen) är att på ett snabbt<br />
sätt redovisa resultaten <strong>från</strong> fältarbetsfasen, att redovisa eventuella<br />
kommande arbeten i samband med undersökningen, samt att framhålla<br />
materialets potential och möjligheter för vidare bearbetning. Detta innebär<br />
att en fördjupad tolkning av det framtagna materialet till stor del<br />
saknas i föreliggande arbete. Daffen skall snarare ses som ett förberedande<br />
arbete inför en mer analytisk och syntetiserande bearbetning.<br />
Daffen inleds med en redovisning där använda arkeologiska begrepp<br />
definieras och fortsätter sedan med ett avsnitt där förundersökningsresultaten<br />
och området beskrivs översiktligt. Sedan kommer ett stycke<br />
rörande de antikvariska och arkeologiska förutsättningarna för undersökningen.<br />
Därefter följer ett kapitel som redovisar undersökningens målsättning<br />
och metod uti<strong>från</strong> undersökningsplanen, samt ett avsnitt innehållande<br />
definitioner och nomenklatur relevanta för undersökningens rapportering.<br />
I avsnitt ”Genomförande” redovisas undersökningens olika fältmoment.<br />
Det följande avsnittet med resultat utgör daffens största del, där de<br />
viktigaste anläggningarna och fynden kortfattat beskrivs. Slutligen diskuteras<br />
mer övergripande resultat som kronologin och kvartspridningen<br />
inom området. Anläggningarna beskrivs mer omfattande i en bilaga.<br />
Daffen innehåller sedan ett avsnitt med utvärdering av grävningens<br />
genomförande och resultat ställt i relation till förutsättningarna. I avsnittet<br />
”Potential” ges riktlinjer för var vidare forskning kan ta vid. Daffen<br />
avslutas med en kort sammanfattning. Till daffen bifogas också<br />
samarbetsprojekt mellan<br />
Riksantikvarieämbetet,<br />
Avdelningen för arkeologiska<br />
undersökningar, UV Mitt,<br />
Stockholms läns museum,<br />
Arkeologikonsult (AK) och<br />
Societas Archaeologica<br />
Upsaliensis (SAU), där UV<br />
Mitt agerar huvudman och de<br />
övriga institutionerna fungerar<br />
som underentreprenörer.<br />
Under perioden juni–oktober<br />
2004 undersökte Societas<br />
Archaeologica Upsaliensis<br />
(SAU) gravfältet RAÄ 91 i<br />
<strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong>, Fresta socken,<br />
Uppland. Undersökningen<br />
ingick i projektet <strong>Norrortsleden</strong>.<br />
Inom gravfältet undersöktes<br />
bland annat fyra stensättningar<br />
i krönläge där tre<br />
av dem var <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong><br />
och innehöll kammargravar<br />
av olika karaktär. En<br />
innehöll praktfynd såsom blått<br />
och grönt överfångsglas, tre<br />
förgyllda silveragraffer, spelpjäser<br />
i glas, samt fragment<br />
av silver, brons och järn.<br />
Kammaren daterades till 400tal.<br />
De övriga kamrarna var<br />
mer fyndfattiga, men förefaller,<br />
även de, innehållit fina<br />
fynd. Det fanns även en<br />
mindre stensättning, vilken<br />
innehöll enbart obrända ben.<br />
Övriga anläggningar på området<br />
var resta stenar, stolphål,<br />
härdar och gropar. Ytterligare<br />
praktfynd utgjordes av<br />
en skinnskrapa och ett skrinhandtag<br />
som påträffades i en<br />
brandgrav på undersökningsområdets<br />
norra del.<br />
<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 5
Change language