Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Kammargravar från folkvandringstid i Lilla Sylta. Norrortsleden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Stensättning 4 (A1708)<br />
Cirka 2,5 meter söder om stensättning 3 låg stensättning 4 (A1708),<br />
vilken till skillnad <strong>från</strong> de andra stora stensättningarna var täckt av en<br />
täckgrusmantel ovanpå stenpackningen. Stensättningen hade en noggrant<br />
lagd kantkedja av mindre stenar (0,20–0,30 m) som syntes efter avtorvning<br />
och rensning (fig. 30). Stensättningens diameter var 11,5 meter och<br />
0,93 meter hög. Den södra delen var delvis förstörd av en täktgrop som<br />
anslöt till täktområdet söder om stensättning 4. Ursprungligen syntes en<br />
fyrsidig försänkning, innehållande stenpackning (stenstorlek 0,15–0,40<br />
m), i mitten av stensättningen. Stenpackningen var något ”luftig” med<br />
små hålrum emellan stenarna, och var omgärdad av större stenar, cirka<br />
0,40–0,80 meter i storlek. Under denna centrala stenpackning låg den<br />
stenkisteliknande kammaren (fig. 31, F32, F33, F34). Inga stolphål kunde<br />
påvisas och få fynd (fig. 33). Endast två obestämbara fragment av brända<br />
ben, kvarts och harts påträffades (fig. 35), förmodligen hörandes <strong>från</strong> två<br />
olika typer av askar (se bilaga 9) påträffades i konstruktionen. Inte heller<br />
fosfatvärdena uppvisar några kraftiga förhöjningar, även om maxvärdena<br />
är högre än det normala för moränåsen (fig. 36). Det förefaller troligt att<br />
fynd liksom fosfater, i ännu större utsträckning än i stensättning 3, förstörts<br />
och sipprat ned på grund av gravens och morängrusets genomsläpplighet.<br />
Övriga gravar<br />
Skelettgrav A1038<br />
Väster om stensättning 3 och 4, i sluttningen riktad mot boplatsen RAÄ<br />
271, påträffades en tidigare okänd stensättning (A1038). Till sin yttre<br />
struktur påminde den i stor utsträckning om stensättning 4 med en oval<br />
fördjupning, fast enbart en tredjedel så stor (fig. 37). En tydlig nedgrävning<br />
visar att graven var 1,9×1,0 meter och 0,24 meter hög (fig. 38).<br />
Graven innehöll mycket dåligt bevarade obrända ben av människa. Inga<br />
gravgåvor förutom kvarts påträffades. Benen kunde inte ålders- eller<br />
könsbestämmas. Genom att benen preparerades med 10 procents paraloid<br />
B72 i etanol kunde inga 14 C-dateringar utföras. Fosfatspridning i gravens<br />
profil indikerar att en hel kropp gravlagts (fig. 39), förmodligen <strong>från</strong> en<br />
vuxen, vilket också den centrala nedgrävningen indikerar.<br />
Brandgrav A10534<br />
Intill ett större stenblock sydöst om röse 1 påträffades en mindre brandgrav<br />
(fig. 40) med brända ben <strong>från</strong> människa och djur, agraffknappar i<br />
brons (F287) ett oidentifierat bronsbleck samt en skinnskrapa (F284).<br />
Dessutom framkom delar av ett <strong>folkvandringstid</strong>a skrinhandtag (F310).<br />
Dessa brukar, liksom skinnskrapor, påträffas i kvinnogravar och är också<br />
en indikation på hög status. Inga könsindikerande ben kunde dock påvisas<br />
vid den osteologiska analysen. Gravgåvorna ger en datering till<br />
<strong>folkvandringstid</strong>.<br />
<strong>Kammargravar</strong> <strong>från</strong> <strong>folkvandringstid</strong> i <strong>Lilla</strong> <strong>Sylta</strong> 21